Det här kapitlet beskriver det svenska pensionssystemet, olika typer av pension, villkoren för att få del av dem och regler i EU. Det förklarar också hur du kan göra för att ta reda på hur stor din framtida svenska pension kommer bli, vilket beror på många olika faktorer, samt hur du ansöker om pension.

Det här kapitlet omfattar:

• Allmän pension
• Tjänstepension
• Privat pension
• Inkomstpensionstillägg

I vilken situation kan jag få stöd?

I Sverige får du olika typer av pension. Från Pensionsmyndigheten får du allmän pension som grundas på din pensionsgrundande inkomst. De allra flesta får också tjänstepension från sin arbetsgivare. Utöver det kan du ha ett frivilligt privat pensionssparande.

Normalt får du högre pension ju högre lön du har och ju senare du går i pension. Men det beror också på utvecklingen i de fonder som delar av pensionen placeras i.

Det finns en gräns för den inkomstbaserade pensionen som används för att räkna ut den allmänna pensionen. Gränsen, som sätt en gång per år, är 7,5 gånger inkomstbasbeloppet. Det finns också en garantipension om du har låg eller ingen inkomstpension, vilket är ett artikel 58-stöd. Garantipensionen baseras på de perioder som du har bott i Sverige och storleken på din totala inkomstbaserade pension.

Den allmänna pensionen räknas om varje år för att följa pris- och inkomstutvecklingen. De pensionstyper som nämns i detta kapitel betalar du skatt för om inte annat anges.

Om din inkomstrelaterade pension ligger mellan 223 och 17 420 kronor per månad kan du också få inkomstpensionstillägget, som betalas ut till dem som har arbetat hela sin yrkeskarriär men fortfarande har en låg pension.

Pensionsvillkoren kan också se olika ut beroende på när du är född. Är du född före 1938 omfattas du av det gamla ATP-systemet. Är du född efter 1953 gäller det nya. De som är födda 1938–53 omfattas av båda systemen.

Vilka villkor måste jag uppfylla?

Allmän pension

Allmän pension består av inkomstpension, premiepension och i vissa fall garantipension. Inkomstpensionen och premiumpensionen baseras på din pensionsgrundande inkomst. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas på de inkomster du har betalat skatt för, som lön, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning.

Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst till din allmänna pension. 16 procent går till din inkomstpension, resterande 2,5 procent till premiepensionen. Det senare är pengar som placeras i fonder där du själv kan göra ett aktivt val. Gör du inget val placeras de i en förvald fond. Premiepensionen infördes 1995 och om du har arbetat i Sverige från det året eller senare har du rätt till premiepension.

Alla som är födda 1938 eller senare har rätt till inkomst- och premiepension förutsatt att de har haft pensionsgrundande inkomster i Sverige. Är du född före 1938 får du istället tilläggspension som baseras på dina 15 bästa inkomstår. De som är födda mellan 1938–53 får både inkomst- och premiepension och tilläggspension.

Om du har haft en lång yrkeskarriär i Sverige, men med låg lön, kan du ha rätt till inkomstpensionskomplementet. Du måste vara 66 år och ha minst ett års pensionsgrundande inkomst för att få tillägget.

Om du haft en liten pensionsgrundande inkomst kan du som utfyllnad till den inkomstrelaterade pensionen få garantipension som finansieras av staten. Garantipensionen är ett artikel 58-grundat stöd när du också har arbetat/bott i ett annat EU/EES-land eller Storbritannien*. Är du född mellan 1938-1957 måste du ha fyllt 65 år för att kunna få garantipension. För dig som är född 1958-59 måste du ha fyllt 66 år för att få garantipension. Vid beräkningen av din garantipension räknas både den tid du bott i Sverige och storleken på din inkomstbaserade pension. Du ska ha bott i Sverige minst 40 år från det år du fyllde 16 tills dess att du fyllde 65 för att få full garantipension (40/40). Har du bott i Sverige kortare tid minskar garantipensionen med 1/40 för varje år som saknas. Om du även har försäkringsperioder i andra EU/EES-länder eller Storbritannien ska dessa perioder tas med i beräkningen när garantipensionen beräknas. För rätt till garantipension krävs att du ska vara bosatt i Sverige och ha varit bosatt i minst 3 år. För dig som är född före 1938 gäller andra regler. Du kan ha rätt till garantipension om du till exempel hade folkpension eller pensionstillskott i det gamla systemet före 2003.

Det finns ingen bestämd pensionsålder i Sverige. Du kan tidigast ansöka om att ta ut din allmänna pension från den månad du fyller 63 år och det finns ingen övre åldersgräns. Du har rätt att jobba fram till du är 69 men du kan också jobba längre om du och din arbetsgivare är överens om det. Din rätt att tjäna pensionsrättigheter har ingen övre åldersgräns. Garantipensionen beviljas från den månad du fyller 65 år.

Tjänstepension

Ungefär 90 procent av Sveriges anställda får tjänstepension genom sin arbetsgivare. De flesta av dem tillhör något av de fyra stora tjänstepensionsavtalen. Har du jobbat inom olika områden kan du ha flera tjänstepensioner. I de flesta avtal har du rätt att ta ut den vid 65 års ålder. I vissa avtal kan du dock få pensionen tidigare, men den kommer då att bli betydligt lägre. Som egen företagare, student eller arbetslös får du ingen tjänstepension.

Privat pension

Privat pensionssparande är frivilligt.

* Varje ärende måste bedömas individuellt för att avgöra om en person faller inom ramen för artikel 30 i utträdesavtalet, och därför gäller EU: s samordningsförordningar, eller om de faller inom ramen för situationer som beskrivs i artikel 32 i utträdesavtalet / eller omfattas av nationell lagstiftning och protokollet om social trygghetssamordning som bifogas handels- och samarbetsavtalet.

Vad har jag rätt till och hur får jag del av det?

Varje år som du arbetar och betalar skatt får du nya pengar avsatta till din framtida pension. Varje år får du också ett orange kuvert skickat till dig från Pensionsmyndigheten där du kan se hur mycket du hittills har jobbat ihop till din allmänna pension.

Du som har e-legitimation kan göra en prognos för din pension på Mina sidor på Pensionsmyndighetens hemsida.

Generellt kan man säga att ju senare du tar ut din pension och ju högre lön du har, desto mer får du i pension.

Allmän pension

Det finns en övre gräns för hur mycket pensionsgrundande årsinkomst som ligger till grund för din inkomstbaserade pension. Det motsvarar 8,07 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet ändras varje år för att följa utvecklingen i Sverige. För 2023 är inkomstbasbeloppet 74 300 kronor. För årsinkomster över 599 250 kr får du ingen allmän pension. Det finns även en nedre gräns. För att din inkomst ska vara pensionsgrundande måste den uppgå till minst 22 208 kr på ett år. Det motsvarar 42,3 procent av prisbasbeloppet som gäller för 2023.

Är du sambo och har gemensamma barn eller om du tidigare varit gift med den du bor med räknas du också som gift. Garantipensionen blir lägre om du har inkomstgrundad pension, eller om du har bott i Sverige kortare tid än 40 år totalt.

Om du är bosatt i ett annat EU/EES-land eller Storbritannien ska du ansöka om svensk pension vid pensionsmyndigheten i ditt hemvistland. Oavsett om du bor i Sverige eller ett annat land ansöker du om din allmänna pension hos Pensionsmyndigheten. Det kan du göra på Dina pensionssidor om du har e-legitimation. Du kan också ansöka med blankett.

Tjänstepension

Hur mycket du får i tjänstepension beror bland annat på vilket avtal du hör till. En del av tjänstepensionen är förmånsbestämd viket betyder att du är garanterad en viss del av din slutlön när du går i pension. En del av den är premiebestämd och placeras i fonder som du själv kan välja. Hur mycket du får då beror på utvecklingen i de fonder du har valt.

Men generellt kan man säga att din tjänstepension kommer att ligga kring 25–35 procent av din totala pension.

Det finns inget golv eller tak för tjänstepensionen på samma sätt som för den allmänna pensionen. Däremot kan du få högre avsättning till tjänstepension för den delen av din lön som överstiger maxbeloppet i den allmänna pensionen och inte räknas med i den allmänna pensionen. Till exempel betalas 4,5 procent av tjänstemännens lön upp till maxgränsen för allmän pension. Därefter sätter arbetsgivaren av 30 procent av lönen i tjänstepension.

För att få ut tjänstepensionen ska du vända dig till det pensionsbolag som förvaltar den. Har du e‑legitimation kan du logga in på Dina pensionssidor och där se de pensionsbolag som är aktuella för dig.

Privat pension

Hur mycket du får ut genom ditt privata pensionssparande beror på hur mycket du har sparat och utvecklingen på dina placeringar. Kontakta din bank eller ditt försäkringsbolag som du har ditt sparande hos för mer information.

Pension utanför Sverige

Du som har bott eller arbetat i ett annat land kan ha rätt till pension därifrån. Har du i din ansökan om svensk pension skrivit att du tidigare har bott eller arbetat i ett land inom EU, men nu bor i Sverige, kommer Pensionsmyndigheten att be dig skicka in kompletterande uppgifter. Det är dock Pensionsmyndigheten som håller kontakten med berörda myndigheter i dessa länder och ansöker om dina pensioner.

Du som har bott och arbetat i Sverige men bor utomlands kan du begära att din svenska pension betalas ut där, dock inte garantipensionen. Bor du inom EU ska du kontakta pensionsmyndigheten i landet du bor i för att ansöka om svensk pension. För att du ska få din svenska pension när du bor utomlands måste du skicka in ett så kallat bosättningsintyg till Pensionsmyndigheten en gång om året. Det gäller dock inte om du bor i Finland, Norge, Danmark, USA, Polen, Island eller Tyskland, som sänder uppgifterna elektroniskt till Pensionsmyndigheten.

Förklaring av fackspråk

Allmän pension är en pension som grundas på lagstiftning. Den består av inkomstpension, premiepension och garantipension.

Tjänstepension är en pension som betalas av arbetsgivaren.

Pensionsgrundande inkomst är inkomst du har betalat skatt för i Sverige. Med ett års pensionsgrundande inkomst menas alltid en arbetsperiod som motsvarar ett helt år oavsett hur stor del av det arbetet som utfördes i Sverige under det året.

ATP står för allmän tilläggspension. Det är det gamla pensionssystemet som avskaffades 1999.

E-legitimation: se kapitlet om Ersättningar vid sjukdom.

Prisbasbelopp: se kapitlet om Ersättning vid sjukdom.

Inkomstbasbelopp är ett belopp som används för att beräkna pensionsavgifter. Det ändras varje år för att följa inkomstutvecklingen i Sverige.

Formulär att fylla i

Vill du inte ansöka om pension på Pensionsmyndighetens hemsida kan du skicka in blankett. Du hittar blanketten för personer bosatta utanför Sverige här.

Om du är bosatt i Sverige kan du ansöka här. Du kan även kontakta Pensionsmyndigheten.

Känn till dina rättigheter

EU:

• Pensionera sig utomlands: dina rättigheter utomlands som EU-medborgare

Vem behöver du kontakta?

Pensionsmyndigheten

SE-839 77 Östersund SVERIGE

Telefon kundservice: +46 771776776 eller +46 498 200 700 om du är bosatt utanför Sverige (måndag – fredag, 8.00 – 16.00).

E-post: https://secure.pensionsmyndigheten.se/SkickaEpost.html
Service office: https://www.pensionsmyndigheten.se/om-pensionsmyndigheten/kontakta-oss/hitta-narmaste-servicekontor