Bosättningslandet är det land där du normalt bor, dvs. där du har din hemvist. Man kan också säga att det är det land där du har ditt intressecentrum. När socialförsäkringsinstitutionerna ska avgöra var en person är bosatt utgår de från de kriterier som fastställs i artikel 11 i tillämpningsförordning 987/2009.

Kriterierna är bland annat följande: vistelsens varaktighet i landet, din familjesituation och dina familjeband, dina bostadsförhållanden, särskilt om bostaden har permanent karaktär; platsen där du utövar yrkesverksamhet eller oavlönad verksamhet, verksamhetens art, platsen där du anses vara bosatt för skatteändamål, samt, om du är studerande, din inkomstkälla. Det är alltså inte du som avgör vad som är ditt bosättningsland, utan socialförsäkringsinstitutionerna.

Din vistelse i ett land kallas tillfällig om du normalt bor i ett annat land och har kvar ditt intressecentrum där. Socialförsäkringsinstitutionerna gör en bedömning av var du har ditt intressecentrum för att kunna bestämma var du är bosatt (se definitionen av bosättning ovan). Det är alltså inte vistelsens längd som är avgörande utan var du anses vara bosatt.

Exempel: Om du studerar utomlands i mer än tre månader och registrerar dig hos de lokala myndigheterna, anses du normalt inte ha bytt bosättningsland. Har du nämligen för avsikt att återvända till hemlandet efter studierna, betraktas din vistelse bara som tillfällig. Det betyder att du kan använda det europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet) i studielandet.

När det gäller sociala rättigheter anses du vara anställd eller egenföretagare, om lagstiftningen i det land (EU-land, Island, Norge, Liechtenstein eller Schweiz) där du utövar din verksamhet säger så (artikel 1 i förordning 883/2004).

En gränsarbetare är en person som arbetar i ett land EU-land, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz, men som är bosatt i ett annat av dessa länder och som i regel återvänder dit dagligen eller åtminstone en gång i veckan.

När det gäller sociala rättigheter betraktas du som försäkrad om du har rätt till sociala förmåner enligt lagstiftningen i ett EU-land, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz.

Alla personer som definieras eller erkänns som familjemedlemmar enligt det relevanta landets förmånslagstiftning (EU-land, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz). >> Hitta en institution i vår kontaktlista

Enligt EU:s regler ska statslös tolkas i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om statslösa personers rättsliga ställning, undertecknad i New York den 28 september 1954.

Enligt EU:s regler ska flykting tolkas i den mening som avses i artikel 1 i konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, undertecknad i Genève den 28 juli 1951.