Archive:Statistik om informationssamhället – hushåll och privatpersoner

Uppgifter från september 2020.

Planerad uppdatering av artikeln: december 2021.

This Statistics Explained article has been archived on 26 August 2021.

Highlights

År 2019 hade andelen hushåll i EU-27 med internetanslutning ökat till 90 %, 26 procentenheter högre än 2009 (64 %).

Internetanslutning via bredband användes av 88 % av hushållen i EU-27 under 2019, 33 procentenheter mer än 2009 (55 %).

Andelen privatpersoner i åldern 16–74 i EU-27 som beställde eller köpte varor eller tjänster via internet för privat bruk låg på 60 % 2019, 14 procentenheter mer än 2014 (46 %).

Hushåll med internettillgång, 2014 och 2019

I den här artikeln presenteras färska statistiska uppgifter om ett antal aspekter av informationssamhället i Europeiska unionen (EU), med inriktning på tillgången till informations- och kommunikationsteknik (IKT) och hur den används av privatpersoner och hushåll.

Informations- och kommunikationstekniken påverkar människors vardag på många sätt, både på arbetsplatsen och i hemmet, t.ex. vid kommunikation eller köp av varor och tjänster på nätet. EU:s politik på detta område sträcker sig från reglering av hela sektorer såsom e-handel till åtgärder för att skydda privatlivet. Många anser att ett välutvecklat informationssamhälle är en nödvändig förutsättning för en modern och konkurrenskraftig ekonomi.

Full article

Tillgång till internet

IKT har blivit vida tillgängligt för allmänheten, både när det gäller tillgången och kostnaden. En gräns överskreds 2007 när majoriteten (53 %) av hushållen i EU-27 hade tillgång till internet. Denna andel fortsatte att öka till över tre fjärdedelar under 2012 och fyra femtedelar under 2014. År 2019 hade andelen hushåll i EU-27 med tillgång till internet ökat till 90 %, 26 procentenheter högre än 2009.

Att erbjuda bred tillgång till bredband till en rimlig kostnad är ett sätt att främja ett kunskapsbaserat och informerat samhälle. Bredband var den absolut vanligaste formen av internetanslutning i alla länder i EU-27. Det användes av 88 % av hushållen i EU-27 under 2019, 33 procentenheter mer än under 2009 (55 %) (se diagram 1).

Diagram 1: Hushållens internetanslutning och bredbandsuppkoppling, EU-27, 2009–2019
(% av samtliga hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h) och (isoc_ci_it_h)

Den största andelen (98 %) av hushållen med internetanslutning 2019 fanns i Nederländerna (se diagram 2). Även Sverige, Tyskland, Danmark, Luxemburg, Finland, Irland och Spanien rapporterade att fler än nio av tio hushåll hade internetanslutning. Den lägsta andelen hushåll med internetanslutning bland länderna i EU-27 rapporterades i Bulgarien (75 %). I Bulgarien – liksom i Rumänien, Cypern, Spanien, Portugal och Litauen – registrerades dock en snabb utökning av andelen hushåll med internetanslutning, en ökning på 16–23 procentenheter mellan 2014 och 2019. I flera av de medlemsstater där de flesta hushåll redan hade internetanslutning 2014, såsom Luxemburg, Nederländerna och Danmark, var siffrorna relativt stabila. Detta var även fallet i Island och Norge.

Diagram 2: Hushållens internetanslutning, 2014 och 2019
(% av samtliga hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h)

Diagram 3 visar att det i viss mån är skillnad mellan landsbygd och tätort i EU-27 när det gäller internetanslutning. Medan andelen hushåll med internetanslutning var relativt hög i storstäder, småstäder och förorter (92 % i storstäder och 89 % i småstäder och förorter) var tillgången något lägre på landsbygden (86 %). I 19 länder i EU-27 var andelen hushåll med tillgång till internet i landsbygdsområden lägre än motsvarande andel hushåll i storstäder, småstäder och förorter. Skillnaden mellan landsbygdsområden och andra områden var särskilt påtaglig i Grekland, Bulgarien, Portugal, Slovenien och Rumänien, länder där den totala andelen hushåll med internetanslutning var lägre än genomsnittet i EU-27. I Tyskland var andelen hushåll med internetanslutning densamma över de tre olika urbaniseringsgraderna, och i Nederländerna och Danmark var andelen nästintill densamma (en procentenhet lägre i småstäder och förorter i Nederländerna och en procentenhet högre i storstäder i Danmark). Belgien och Malta rapporterade den högsta andelen hushåll med internetanslutning i småstäder och förorter. I Slovenien var andelen hushåll i storstäder, småstäder och förorter densamma. Andra undantag var Estland, Frankrike och Luxemburg där den högsta andelen med internetanslutning fanns i storstäderna medan den lägsta fanns i småstäderna och förorterna (och inte i landsbygdsområdena), och Sverige där den högsta andelen med internetanslutning fanns i landsbygdsområdena.

Diagram 3: Hushållens internetanslutning efter urbaniseringsgrad, 2019
(% av samtliga hushåll)
Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h)

Internetanvändning

I början av 2019 använde sex av sju (86 %) av alla privatpersoner i åldern 16–74 i EU-27 internet (minst en gång under de tre månader som föregick undersökningen). Denna andel låg på minst 90 % i tio länder, och de högsta värdena rapporterades i Sverige (98 %) och Danmark (97 %). Som jämförelse använde cirka fyra femtedelar av alla privatpersoner i åldern 16–74 internet i Kroatien (79 %), medan andelen låg på cirka tre fjärdedelar i Italien (76 %), Grekland (76 %), Portugal (75 %) och Rumänien (74 %). Den lägsta andelen på lite mer än två tredjedelar rapporterades i Bulgarien (68 %).

Andelen av befolkningen i EU-27 som aldrig hade använt internet var 10 % 2019 (två procentandelar lägre än föregående år), och runt en tredjedel av nivån 2009 (då den låg på 32 %).

År 2019 var det fler än tre fjärdedelar (77 %) av privatpersonerna i EU-27 som kopplade upp sig på internet dagligen (se diagram 4) och ytterligare 7 % använde internet minst en gång i veckan, men inte dagligen. 84 % av privatpersonerna använde alltså internet regelbundet (åtminstone varje vecka). Den genomsnittliga andelen dagliga internetanvändare bland samtliga användare (av dem som hade använt internet någon gång under de föregående tre månaderna) låg på 90 % i EU-27 och varierade från 77 % i Rumänien till mer än 90 % i fjorton av medlemsländerna. Toppnoteringen på 96 % gjordes i Italien, Malta och Nederländerna. Island rapporterade en ännu högre andel dagliga internetanvändare bland samtliga internetanvändare på 98 %.

Diagram 4: Frekvens för internetanvändning, 2019
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ifp_iu) och (isoc_ci_ifp_fu)

Diagram 5 visar användningen av mobilt internet, dvs. utanför hemmet eller arbetet genom att använda internet på en bärbar dator eller en handhållen enhet via mobil eller trådlös uppkoppling. I diagrammet jämförs uppgifter från 2014, när 48 % av privatpersonerna i åldern 16–74 år i EU-27 använde en mobil enhet för att koppla upp sig mot internet, med uppgifter från 2019, när denna andel hade ökat till 73 %. De vanligaste mobila enheterna för internetuppkoppling var mobiltelefoner eller smarta telefoner, bärbara datorer och surfplattor.

Sverige, Danmark, Nederländerna, Spanien, Belgien, Luxemburg, Irland, Österrike och Frankrike rapporterade den högsta andelen mobil internetanvändning under 2019, där mer än fyra femtedelar av privatpersonerna i åldern 16–74 använde mobilt internet. Högst var användningen med 93 % i Sverige, som delade förstaplatsen med Norge. Som jämförelse använde mellan 63 % och 70 % av privatpersonerna i åldern 16–74 i Portugal, Grekland, Bulgarien, Lettland, Rumänien och Litauen internet utanför hemmet eller arbetet. Denna andel låg på endast 59 % i Polen och 50 % i Italien.

Diagram 5: Privatpersoner som använde en bärbar dator eller handhållna enheter för internetåtkomst utanför hemmet eller arbetet, 2014 och 2019
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_im_i)

En av de vanligaste nätaktiviteterna i EU-27 år 2019 var att delta i sociala nätverk, se diagram 6. Nästan hälften (54 %) av privatpersonerna i åldern 16–74 år använde internet för att delta i sociala nätverk (t.ex. genom webbplatser som Facebook, Twitter, Instagram eller Snapchat). Mellan 71 % och 76 % av alla personer i Belgien, Cypern, Sverige och Malta använde sociala nätverk, med en toppnotering på 81 % i Danmark. Andelen var betydligt högre i både Island (92 %) och Norge (86 %). I andra ändan av skalan fanns två länder i EU-27 där mindre än hälften av personerna använde sådana nätverk, nämligen Italien och Frankrike (båda 42 %).

Diagram 6: Privatpersoner som använde internet för att delta i sociala nätverk, 2019
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ac_i)

Integritet och skydd av personuppgifter (2016 års undersökning)

Skillnader kan noteras mellan länderna i EU-27 när det gäller hur internetanvändarna hanterade tillgången till sina personuppgifter på internet under 2016. Lite mindre än en tredjedel (31 %) av internetanvändarna i EU-27 lämnade inga personuppgifter via internet, med siffror från 8 % i Luxemburg till hälften eller mer i Bulgarien, Portugal och Rumänien (se diagram 7). Med andra ord lämnade 69 % av internetanvändarna i EU-27 någon form av personuppgifter på nätet. I många fall vidtog de olika åtgärder för att kontrollera tillgången till dessa personuppgifter på internet. Nästan hälften (45 %) av alla internetanvändare vägrade tillåta användning av personuppgifter för reklam, och knappt två femtedelar (38 %) begränsade tillgången till sina profiler eller innehåll på webbplatser för sociala nätverk. Mer än en tredjedel (36 %) av internetanvändarna uppgav att de läser meddelanden om reglerna för skydd av personuppgifter innan de lämnar ifrån sig personlig information, och knappt en tredjedel (30 %) begränsade tillgången till sin geografiska plats.

Diagram 7: Privatpersoner som inte uppgav några personuppgifter på internet, 2016
(% av privatpersoner som använt internet under det senaste året)
Källa: Eurostat (isoc_cisci_prv)

År 2016 visste 71 % av de personer i åldern 16–74 år i EU-27 som hade använt internet de senaste tolv månaderna att kakor (cookies) kan användas för att spåra personers aktivitet på internet. Medvetenheten om denna fråga var något högre (76 %) bland yngre användare (i åldern 16–24 år) och lägre (65 %) bland äldre användare (i åldern 55–74 år). Drygt en tredjedel (34 %) av användarna i åldern 16–74 år uppgav att de hade ändrat sina webbläsarinställningar för att förhindra eller begränsa användningen av kakor (se diagram 8).

Bland EU-27:s medlemsländer var medvetenheten om att kakor kan användas för att spåra internetanvändarnas aktiviteter på internet högst i Nederländerna (89 %), Tyskland och Finland (båda 85 %). Medvetenheten var också hög i Danmark (81 %), Kroatien (78 %), Italien (77 %), Luxemburg och Österrike (båda 76 %). Däremot var mindre än hälften av internetanvändarna i Rumänien (38 %), Lettland (47 %) och Cypern (48 %) medvetna om detta. Även i Turkiet och Nordmakedonien var medvetenheten låg (båda 30 %). Andelen internetanvändare som hade ändrat sina webbläsarinställningar för att förhindra eller begränsa användningen av kakor låg på över 50 procent i endast ett medlemsland, nämligen Luxemburg (54 %). I Tjeckien, Rumänien, Bulgarien, Cypern och Lettland hade däremot mindre än en femtedel av internetanvändarna vidtagit sådana åtgärder, och detta gällde även i Turkiet.

Diagram 8: Användning av kakor och webbläsarinställningar, 2016
(% av privatpersoner som använt internet under det senaste året)
Källa: Eurostat (isoc_cisci_prv)

Beställning eller köp av varor och tjänster

Andelen privatpersoner i åldern 16–74 år i EU-27 som beställde eller köpte varor eller tjänster via internet för privat bruk fortsatte att stiga för att under 2019 nå 60 %, en ökning med 14 procentenheter jämfört med 2014 (se diagram 9). Mer än tre fjärdedelar av privatpersonerna i Tyskland beställde eller köpte varor eller tjänster via internet under 2019, och denna andel var minst fyra femtedelar i Nederländerna (81 %), Sverige (82 %) och Danmark (84 %). De lägsta siffrorna rapporterades i Rumänien (23 %) och Bulgarien (22 %).

Med undantag för fem länder i EU-27 som rapporterade ett tidsseriebrott (Estland, Lettland, Luxemburg, Rumänien och Sverige) registrerades den största ökningen av andelen privatpersoner som köpt eller beställt varor eller tjänster via internet mellan 2014 och 2019 i Litauen (en ökning på 22 procentenheter) följt av Tjeckien och Spanien (båda en ökning på 21 procentenheter). Föga överraskande noterades de minsta ökningarna (en ökning på 5 eller 7 procentenheter) i Finland, Danmark och Sverige, där procentandelarna för privatpersoner som beställt eller köpt varor eller tjänster via internet redan var relativt höga i jämförelse med andra medlemsländer. Det samma gällde även för Storbritannien och Norge. Andelen privatpersoner som beställt eller köpt varor eller tjänster via internet ökade dock relativt blygsamt även i Malta och Frankrike (båda 8 procentenheter).

Diagram 9: Privatpersoner som beställt varor eller tjänster via internet för privat bruk under de 12 månader som föregick undersökningen, 2014 och 2019
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ec_ibuy)

Beställning av tjänster via internet från andra privatpersoner

I EU-27 hade 21 % av privatpersonerna i åldern 16–74 år under 2019 använt någon sorts webbsida eller app för att boka logi hos en annan privatperson under de föregående 12 månaderna. Andelen varierade från 46 % in Luxemburg, mer än en fjärdedel i Irland, Malta och Belgien, till mindre än en av tio privatpersoner i sex medlemsländer i EU-27. De lägsta andelarna rapporterades i Bulgarien, Rumänien och Slovenien (samtliga 9 %), Lettland (8 %), Tjeckien och Cypern (båda 5 %). Att boka en bostad via nätet av en annan privatperson var vanligare i åldersgruppen 25-54 år än det var bland yngre (i åldern 16–24 år) eller i den äldre generationen (i åldern 55–74 år). Många av dessa tjänster bokades via specialiserade webbsidor eller appar som tjänar som mellanhänder och ger privatpersoner möjlighet att erbjuda logi, t.ex. Airbnb, Lovehomeswap och Couchsurfing.

Diagram 10: Privatpersoner som använde någon sorts webbsida eller app för att boka logi hos en annan privatperson under de 12 månader som föregick undersökningen, 2019
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ce_i)

En liknande analys presenteras i diagram 11, som visar andelen privatpersoner som använde någon sorts webbsida eller app för att ordna transport med en annan privatperson. Denna typ av tjänst var i regel ovanligare än bokning av logi men även den hanterades ofta via specialiserade webbsidor eller appar (t.ex. Liftshare, UberPool och Wundercar). Den genomsnittliga användningen av denna typ av tjänster i EU-27 var 8 % bland privatpersoner i åldern 16–74 år. Andelen privatpersoner som använde någon sorts webbsida eller app för att ordna transport under 2019 var högst i Estland (29 %) i länderna i EU-27. Generellt använde färre än var tionde privatperson en webbsida eller en app för att ordna transport, vilket var fallet i 18 medlemsländer. Att boka transport via nätet med en annan privatperson tenderade att vara vanligare bland yngre (i åldern 16–24 år) än bland äldre.

Diagram 11: Privatpersoner som använde någon sorts webbsida eller app för att ordna transport med en annan privatperson under de 12 månader som föregick undersökningen, 2019
(% av privatpersoner i åldern 16–74 år)
Källa: Eurostat (isoc_ci_ce_i)

Källuppgifter för tabeller och diagram (MS Excel)

Digital economy and society – households and individuals: tables and figures (på engelska)

Källuppgifter

Snabba tekniska förändringar inom internet och andra nya IKT-tillämpningar innebär en utmaning för statistiken. Detta statistikområde har därför utvecklats betydligt, och statistikverktygen har anpassats för att tillgodose nya uppgiftsbehov. Statistiken på detta område ses över varje år för att tillgodose användarnas behov och spegla den snabba utvecklingstakten.

Denna tillämpningsmetod återfinns i Eurostats undersökning om hushålls och privatpersoners IKT-användning. Denna årliga undersökning används för att kartlägga IKT-utvecklingen både genom att följa utvecklingen av centrala variabler över tid och genom mer djupgående analyser av andra aspekter vid en viss tidpunkt. I början fokuserade undersökningarna på tillgång och uppkoppling, men har därefter utökats till att täcka en rad olika frågor (t.ex. e-förvaltning och e-handel) och socioekonomiska analyser (av bl.a. regional mångfald, könsuppdelning, ålder, skillnader i utbildningsnivå och sysselsättningssituation). Undersökningens täckning av olika tekniker har också anpassats till nya produktgrupper och metoder för att leverera kommunikationsteknik till slutanvändarna (t.ex. har nya frågor tillkommit om P2P-bokning av logi och transport på nätet under 2017).

Referensperioden för undersökningen om IKT-användning i hushåll och av privatpersoner är i regel det första kvartalet varje år. I de flesta länder utförs undersökningen under det andra kvartalet varje år. En modul om integritet och skydd av personlig identitet ingick i 2016 års undersökning (men upprepades inte 2017, 2018 eller 2019).

Omfattning och definitioner

Hushållsundersökningen om IKT omfattar hushåll med minst en person i åldern 16–74 år. Hushållens internettillgång avser den andel av hushållen som har en sådan internetanslutning att vem som helst i hushållet kan använda internet i hemmet om så önskas, även om det bara är för att skicka ett e-brev.

Internetanvändare definieras som privatpersoner i åldern 16–74 år som har använt internet under de tre månader som föregick undersökningen. Regelbundna internetanvändare är privatpersoner som i genomsnitt har använt internet minst en gång i veckan under de tre månader som föregick undersökningen.

Den vanligaste anslutningsformen till internet var bredbandsuppkoppling eller uppkoppling via vanlig telefonlinje eller ISDN. Bredband omfattar digital abonnentanslutning (DSL) och använder teknik med hög överföringshastighet. Bredbandslinjer definieras som anslutningar som har en högre kapacitet än ISDN, dvs. en kapacitet på minst 144 kbit/s. Populära enheter för internetanslutning i hemmet är bl.a. stationära och bärbara datorer, även om andra tekniker för internetanslutning blivit allt vanligare på senare tid.

Användning av mobilt internet definieras som användning av internet utanför hemmet eller arbetsplatsen från bärbara datorer eller handhållna enheter via mobiltelefonnät eller trådlösa anslutningar.

Privatpersoners beställning av varor eller tjänster avser de 12 månader som föregår undersökningen och omfattar bekräftade bokningar av hotellrum eller resor, inköp av finansiella investeringar, telekommunikationstjänster, tv-spel eller programvara och informationstjänster från internet som medför direkt betalning. Varor och tjänster som erhålls via internet utan kostnad är undantagna. Beställningar i form av manuellt skrivna e-brev, sms och mms undantas också.

Sammanhang

I maj 2015 antog Europeiska kommissionen en strategi för den digitala inre marknaden (COM(2015) 192 final) som en av sina främsta tio politiska prioriteringar. Denna strategi bestod av 16 initiativ som omfattade tre breda pelare: främja bättre nättillgång på varor och tjänster i Europa, utforma optimala förutsättningar för utveckling av digitala nät och tjänster, och se till att den europeiska ekonomin och industrin till fullo nyttjar den digitala ekonomin som en potentiell drivkraft för tillväxt. I Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2017 Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum (COM(2016) 710), förklarade Europeiska kommissionen sin avsikt att snabbt komma vidare med förslag som redan hade lagts fram och att genomföra en översyn av de framsteg som gjorts för att förverkliga den digitala inre marknaden.

Bredbandstekniken anses vara viktig i mätningarna av tillgång till och användning av internet, eftersom den ger möjlighet att snabbt överföra stora datavolymer och hålla anslutningslinjerna öppna. Införandet av snabba och supersnabba bredband ses som nyckelindikatorer inom området för IKT-politik. Digitala abonnentanslutningar (DSL) är fortfarande den vanligaste bredbandstekniken inom EU, även om alternativ som kabel- och satellituppkoppling, fiberoptik och trådlösa lokala nätverk blir allt vanligare.

Europeiska kommissionen arbetar med en rad initiativ för att öka kompetensen inom IKT hos arbetskraften som en del av en bredare dagordning för att höja kompetensen, förutse efterfrågan på kompetens och matcha tillgången på kompetens mot efterfrågan. För att öka tillgången på IKT-specialister har Europeiska kommissionen lanserat en bred koalition för digitala arbetstillfällen, ett EU-omfattande partnerskap som syftar till att använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att underlätta rekryteringen av IKT-specialister.

Den 10 juni 2016 antog Europeiska kommissionen en ny kompetensagenda för Europa som syftar till att främja ett antal åtgärder för att säkerställa att rätt utbildning, rätt kompetens och rätt stöd finns tillgängligt för personer i EU, för att utrusta dem med färdigheter som krävs i en modern arbetsmiljö, inklusive främjande av digital kompetens.

Europeiska kommissionen genomförde en översyn efter halva tiden av strategin för den digitala inre marknaden (COM(2017) 228 final) under 2017 som bekräftade att två tredjedelar av invånarna i Europa ansåg att införandet av den senaste digitala tekniken hade en positiv inverkan på samhället, ekonomin och på deras liv. I översynen konstaterades också tre nya utmaningar:

Att säkerställa att plattformar på nätet fortsätter att främja ekonomin och samhället genom att bekämpa olagligt innehåll online och uppmuntra ökat ansvar hos dem som driver plattformar på nätet.
Att utveckla den europeiska dataekonomin så att den når sin fulla potential, t.ex. genom att lägga fram förslag om fritt flöde av icke-personuppgifter inom EU.
Att skydda Europas tillgångar genom att ta itu med utmaningar på området it-säkerhet, inbegripet en åtgärdsplan för snabba nödinsatser i händelse av storskaliga cyberincidenter.

Under 2019 beskrev EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen hur hon ville att EU skulle utnyttja de möjligheter som den digitala tidsåldern ger. Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern är en av kommissionens sex prioriteringar för perioden 2019–2024. En sådan digitalisering förutsätter att digitala tekniker och lösningar öppnar upp nya möjligheter för företag, främjar utvecklingen av tillförlitlig teknik, främjar ett öppet och demokratiskt samhälle, möjliggör en stark och hållbar ekonomi och hjälper till att bekämpa klimatförändringarna. Med detta i beaktande antog Europeiska kommissionen i februari 2020 en övergripande presentation av kommissionens idéer och åtgärder för att forma EU:s digitala framtid, samt särskilda förslag med avseende på följande:

EU-strategin för data (COM(2020) 66 final), som syftar till att främja EU som en förebild för ett samhälle som tack vare data kan fatta bättre beslut, inom affärssammanhang och den offentliga sektorn.
a Vitbok om artificiell intelligens – En EU-strategi för spetskompetens och förtroende (COM(2020) 65 final), som stöder en lösning som bygger på lagstiftning och som är investeringsorienterad, med den dubbla målsättningen att främja användningen av AI och ta itu med riskerna förknippade med viss användning av den nya tekniken.