Statistics Explained

Archive:Avfallsstatistik


Data från juni 2019.

Planerad uppdatering av artikeln: mars 2021.

Den engelska versionen är nyare.


This Statistics Explained article has been archived on 8 December 2020.


Highlights

5,0 ton avfall genererades per EU-invånare under 2016.

I EU gick 45,7 % av avfallet till deponi och 37,8 % till återvinning under 2016.

[[File:Waste statistics-interactive_FP2019-SV.XLSX]]

Avfallsgenerering, 2016

  • Kosovo (XK): Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
  • Bosnien och Hercegovina (BA): 2012.
  • Källa: Eurostat (onlinedatakod: env_wasgen)

I denna artikel ges en översikt över avfall och hanteringen i Europeiska unionen (EU) och i ett flertal länder utanför EU. Uppgifterna har hämtats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 om avfallsstatistik.

Avfall definieras i artikel 3.1 i direktiv 2008/98/EG som ”ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med”. Det innebär en enorm förlust av resurser, både material och energi. Dessutom kan hantering och bortskaffande av avfall få allvarliga miljökonsekvenser. Avfallsdeponier tar till exempel upp markyta och kan ge upphov till luft-, vatten- och jordföroreningar, medan förbränning kan orsaka utsläpp av luftföroreningar.

Syftet med EU:s avfallshanteringspolitik är därför att minska avfallets miljö- och hälsoeffekter och förbättra resurseffektiviteten i EU. På längre sikt är målet med denna politik att minska mängden avfall och när avfall är oundvikligt nyttja det som en resurs, öka återvinningen och se till att avfallet bortskaffas på ett säkert sätt.

Full article

Total avfallsgenerering

År 2016 uppgick den totala mängden avfall från ekonomisk verksamhet och hushåll i EU-28 till 2 538 miljoner ton.

Inte helt oväntat hänger den totala mängden avfall till viss del samman med storleken på ett lands befolkning och ekonomi. Av diagram 1 framgår att de minsta EU-länderna i allmänhet rapporterade de lägsta mängderna genererat avfall och de större länderna rapporterade de största. Trots detta genererades förhållandevis stora mängder avfall i Bulgarien och Rumänien, och förhållandevis små mängder i Italien.

Tabell 1: Avfall från ekonomisk verksamhet och hushåll, 2016
(%)
Källa: Eurostat (env_wasgen)

Olika näringsgrenars och hushållens andelar av den totala mängden avfall 2016 visas i diagram 1. I EU-28 bidrog byggverksamhet med 36,4 % av den totala mängden 2016. Därefter kom utvinning av mineraler (25,3 %), tillverkning (10,3 %), vatten- och avfallshantering (10,0 %) och hushåll (8,5 %). Återstående 9,5 % kom från andra näringsgrenar, främst tjänster (4,6 %) och energi (3,1 %).

Diagram 1: Avfall från ekonomisk verksamhet och hushåll, EU-28, 2016
(%)
Källa: Eurostat (env_wasgen)

Diagram 2 visar en analys av mängden genererat avfall i standardiserad form, i förhållande till befolkningsstorleken. Den stora mängd avfall som totalt genereras i några av de mindre EU-länderna syns tydligt, framför allt i Finland, där i genomsnitt 22,4 ton avfall genererades per invånare under 2016. Det är mer än fyra gånger genomsnittet på 5,0 ton per invånare i EU-28. Flera EU-länder med särskilt höga avfallsnivåer per invånare hade också mycket höga andelar avfall från utvinning av mineraler. På andra håll hade bygg- och rivningsverksamhet ofta bidragit till de stora andelarna.

En stor mängd av avfallet från utvinningsverksamhet och från bygg- och rivningsverksamhet klassificeras som huvudsakligt mineralavfall: i analysen som visas i diagram 2 skiljs huvudsakligt mineralavfall ut från allt annat avfall. Nästan två tredjedelar (64 % eller 3,2 ton per invånare) av den totala mängden avfall som genererades i EU-28 under 2016 utgjordes av huvudsakligt mineralavfall. Andelen huvudsakligt mineralavfall varierade stort mellan EU-länderna, vilket i någon mån kan förklaras av deras olika ekonomiska strukturer. De EU-länder som hade högre andel huvudsakligt mineralavfall var generellt de som hade en förhållandevis stor utvinningsverksamhet (t.ex. Bulgarien, Sverige, Rumänien och Finland) och/eller bygg- och rivningsverksamhet (t.ex. Luxemburg). I dessa EU-länder utgjorde huvudsakligt mineralavfall minst 85 % av allt avfall. Detta var även fallet i Liechtenstein (91 %).

Diagram 2: Avfallsgenerering, 2016
(kg per invånare)
Källa: Eurostat (env_wasgen)

Generering av avfall, utom huvudsakligt mineralavfall

I EU-28 genererades 905 miljoner ton avfall utom huvudsakligt mineralavfall 2016, vilket motsvarar 36 % av den totala avfallsmängden (diagram 2). Uttryckt i förhållande till befolkningsstorlek innebär det att EU-28 i genomsnitt genererade 1,8 ton avfall per invånare, utom huvudsakligt mineralavfall, 2016 (diagram 3).

Mängden avfall i EU-länderna 2016 (utom huvudsakligt mineralavfall) varierade från i genomsnitt 9,0 ton per invånare i Estland till 0,8 ton per invånare i Cypern och Kroatien. Den stora mängden avfall som genereras i Estland hänger ihop med energiproduktion från oljeskiffer.

Diagram 3: Generering av avfall, utom huvudsakligt mineralavfall, 2006 och 2016
(kg per invånare)
Källa: Eurostat (env_wasgen)

Diagram 2 visar utvecklingen i EU-28 vad gäller generering av avfall (utom huvudsakligt mineralavfall) uppdelat utifrån näringsgren. År 2016 rapporterades de högsta avfallsnivåerna för vatten- och avfallstjänster, hushåll och tillverkning (228 miljoner ton, 209 miljoner ton respektive 191 miljoner ton). Utvecklingen har här gått åt olika håll: mellan 2004 och 2016 ökade genereringen av avfall (utom huvudsakligt mineralavfall) för vatten- och avfallstjänster med 105,7 %, hushållens avfallsnivåer förblev hyfsat stabila (+1,8 %) medan mängderna minskade betydligt inom tillverkning, med 29,6 %.

Tabell 2: Generering av avfall, utom huvudsakligt mineralavfall, EU-28, 2004-2016
(miljoner ton)
Källa: Eurostat (env_wasgen)

Generering av farligt avfall

Farligt avfall kan innebära en ökad risk för människors hälsa och för miljön om det inte hanteras och bortskaffas på ett säkert sätt. Av det avfall som genererades i EU-28 under 2016 klassificerades cirka 100,7 miljoner ton (4,0 % av totalen) som farligt avfall.

Jämfört med 2010, genererades 4,9 % mer farligt avfall under 2016 i EU-28, vilket innebär en ökning från 96,0 till 100,7 miljoner ton. Andelen farligt avfall låg 2016 under 10,0 % i alla medlemsstater utom Estland och Bulgarien, där det utgjorde 39,9 % respektive 11,1 % av allt avfall (se diagram 4). Den mycket höga andelen för Estland berodde främst på energiproduktion från oljeskiffer.Bland länderna utanför EU i diagram 4 hade Serbien störst andel farligt avfall totalt sett (35,2 %) på grund av intensiv utvinningsverksamhet. Därefter kom Montenegro (19,4 %) och Norge (14,6 %).

Diagram 4: Farligt avfall, 2010 och 2016
(% av totala mängden avfallsvikt)
Källa: Eurostat (env_wasgen)

Avfallshantering

Under 2016 behandlades cirka 2 312 miljoner ton avfall i EU-28. Detta omfattar inte avfall som exporterats, men däremot hantering av avfall som importerats till EU. De rapporterade mängderna kan därför inte jämföras direkt med uppgifterna om avfallsgenerering.

Diagram 5 visar utvecklingen av avfallshantering i EU-28 totalt sett och för de två huvudsakliga hanteringskategorierna (återvinning och bortskaffande) för perioden 2004–2016. Mängden avfall som återvinns, det vill säga materialåtervinns, används för återfyllning (avfall används i utgrävda områden för att återställa en slänt eller förbättra säkerheten, eller för tekniska ändamål vid landskapsarbeten) eller förbränns med energiåtervinning ökade med 28,2 % från 960 miljoner ton 2004 till 1 231 miljoner ton 2016. Andelen återvunnet avfall ökade därmed från 45,4 % 2004 till 53,2 % 2016. Mängden avfall som bortskaffades minskade från 1 154 miljoner ton 2004 till 1 081 miljoner ton 2016, vilket var en minskning på 6,3 %. Andelen bortskaffning för den totala avfallshanteringen minskade från 54,6 % 2004 till 46,8 % 2016.

Diagram 5: Avfallshantering, EU-28, 2004–2016
(Index 2004 = 100)
Källa: Eurostat (env_wastrt)

Som anges ovan hanterades i EU-28 under 2016 lite mer än hälften (53,2 %) av avfallet i återvinningsförfaranden: återvinning (37,8 % av den totala mängden hanterat avfall) återfyllning (9,9 %) eller energiåtervinning (5,6 %). Återstående 46,8 % gick antingen till deponi (38,8 %), förbrändes utan energiåtervinning (1,0 %) eller bortskaffades på annat sätt (7,0 %). Det finns stora skillnader i hur EU-länderna använder de olika behandlingsmetoderna. Vissa medlemsstater hade till exempel en mycket hög återvinningsgrad (Italien och Belgien), medan andra främst använde deponier (Grekland, Bulgarien, Rumänien, Finland och Sverige).

Tabell 3: Avfallshantering, 2016
(% av totala mängden avfall)
Källa: Eurostat (env_wastrt)

Generering av farligt avfall

Sammanlagt hanterades 76,8 miljoner ton farligt avfall i EU-28 under 2016. Mer än hälften av detta avfall hanterades i endast tre medlemsstater: Tyskland (28,0 %), Bulgarien (17,2 %) och Estland (12,5 %). (Diagram 6).

Diagram 6: Hantering av farligt avfall, 2016
(tusen ton)
Källa: Eurostat (env_wastrt)

Under 2016 gick 33,9 % av det farliga avfall som hanterades i EU-28 till deponi, det vill säga lagring i eller på mark men också jordförbättring och utsläpp i vattendrag, vilket motsvarar 51 kg per invånare (diagram 7). 5,9 % av allt farligt avfall förbrändes utan energiåtervinning (9 kg per invånare). Ytterligare 7,7 % (12 kg per invånare) hanterades med energiåtervinning. Mer än en tredjedel (35,4 %) av det farliga avfallet i EU-28 återvanns genom materialåtervinning eller som återfyllning 2016, vilket motsvarar 53 kg per invånare.

Diagram 7: Hantering av farligt avfall, 2016
(kg per invånare)
Källa: Eurostat (env_wastrt)

Källuppgifter för tabeller och diagram

Uppgifternas källor

Det krävs tillförlitlig statistik om generering och hantering av avfall från företag och hushåll för att kunna kontrollera om avfallspolitiken genomförs och se till att principerna om återvinning och säker deponering följs. År 2002 antogs förordning (EG) nr 2150/2002 om avfallsstatistik, som bidrar till en enhetlig rapportering av avfallsstatistik i EU.

Enligt förordningen ska EU-länderna lämna uppgifter om generering, återvinning och bortskaffande av avfall vartannat år, med början referensåret 2004. Statistik om generering och hantering av avfall finns nu för jämna referensår från 2004 till 2016.

Sammanhang

Syftet med EU:s avfallshanteringspolitik är att minska avfallets miljö- och hälsoeffekter och förbättra resurseffektiviteten i Europa. Det långsiktiga målet är att Europa ska bli ett återvinningssamhälle som undviker att generera avfall och som använder oundvikligt avfall som en resurs när så är möjligt. Målet är att uppnå mycket högre återvinningsnivåer och att minimera utvinningen av ytterligare naturresurser. Riktig avfallshantering är avgörande för att säkerställa resurseffektivitet och hållbar tillväxt i de europeiska ekonomierna. Mer information finns i Europa 2020-strategin.

I det ändrade ramdirektivet om avfall från 2008 infördes därför en avfallshierarki i fem steg, där förebyggande är det bästa alternativet, följt av återanvändning, materialåtervinning och andra former av återvinning och där bortskaffande på deponi används som sista utväg. I enlighet med den hierarkin innehåller det sjunde miljöhandlingsprogrammet följande prioriterade mål för EU:s avfallspolitik, att

  • minska avfallsproduktionen,
  • maximera återvinning och återanvändning,
  • begränsa förbränning till material som inte kan återvinnas,
  • fasa ut deponering av materialåtervinningsbart eller återvinningsbart avfall,
  • se till att målen för avfallspolitiken genomförs fullt ut i alla EU-länder.

Direct access to

Other articles
Tables
Database
Dedicated section
Publications
Methodology
Visualisations






  • Waste (t_env_was) (på engelska), se:
Waste generation and treatment (t_env_wasgt)
Waste streams (t_env_wasgt)


  • Waste (env_was) (på engelska), se:
Waste generation and treatment (env_wasgt)



Retrieved from "https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Archive:Avfallsstatistik&oldid=508130"