Statistics Explained

Statistik över passagerartransporter


Uppgifter från juli 2020.

Planerad uppdatering av artikeln: november 2021.


This Statistics Explained article has been archived on 21 July 2021.


I korthet

8 miljarder passagerare reste på nationella järnvägsnät i EU-27 under 2018.

Nästan 1 miljard passagerare passerade flygplatser i EU-27 under 2018.

Persontransport med flyg utanför EU-27, EU-27, 2018
Källa: Eurostat (avia_paexcc)


I den här artikeln tillhandahålls uppgifter om den nuvarande situationen och den senaste utvecklingen för statistik över persontransporter inom Europeiska unionen (EU-27). Artikeln baseras på de senaste tillgängliga uppgifterna. Den innehåller information om persontransport och olika transportsätt, t.ex. väg- och järnvägstransport och luft- och sjöfart. Bland de olika transportsätt som används för persontransport dominerar personbilen, eftersom den ger större rörlighet och flexibilitet. Det faktum att så många i EU-27 förlitar sig på bilen som transportsätt har dock lett till fler trafikstockningar samt ökade föroreningar i många storstadsområden och på många viktiga transportleder.

Artikeln i sin helhet

Fördelning mellan olika inrikes transportsätt

I diagram 1 framgår det att personbilar stod för 82,9 % av inrikes persontransporter i EU-27 år 2017, medan turistbussar, linjebussar och trådbussar (9,4 %) respektive tåg (7,8 %) stod för mindre än en tiondel vardera av all trafik (mätt som personkilometer).

Diagram 1: Fördelning av transportsätt för inrikes persontransport, 2017
(% av det totala antalet personkilometer)
Källa: Eurostat (tran_hv_psmod)

Personbilar var med råge det mest dominerande transportsättet för persontransporter i samtliga länder i EU-27. I Litauen stod personbilen för 91 % av alla persontransporter 2017. Slovakien, Tjeckien och Ungern var de enda länder i EU-27 där personbilens andel låg under tre fjärdedelar. I Ungern återspeglades detta i att landet hade den högsta andelen turistbussar och linjebussar (21,1 %) bland länderna i EU-27. En ännu högre andel rapporterades för kandidatländerna Turkiet (28,2 %) och Nordmakedonien (22,2 %). Nederländerna hade den lägsta andelen turistbussar, linjebussar och trådbussar (2,9 %). De länder i EU-27 med högst andel persontransport med tåg var Österrike (11,9 %) och Nederländerna (11,4 %). Men detta var dock långt under andelen i Eftalandet Schweiz, där tåg stod för 19,7 % av alla persontransporter 2017. Samtidigt var andelen mindre än 2,0 % i Slovenien, Litauen och Grekland, samt i kandidatländerna Nordmakedonien och Turkiet.

Persontransporter på järnväg

8 miljarder passagerare reste på nationella järnvägsnät i EU under 2018 (tabell 1). Det bör noteras att internationella transporter stod för mindre än 8 % av det totala antalet persontransporter på järnväg för alla länder utom Luxemburg där de stod för 26 %. Totalt sett rapporterade 19 av de 27 EU-länderna ett ökat antal passagerare från 2017 till 2018, medan tre länder rapporterade ett minskat antal. (Cypern och Malta har inga järnvägar, och för Belgien, Ungern och Nederländerna är uppgifterna sekretessbelagda). De största ökningarna rapporterades i Litauen (+11,7 %), Grekland (+9,4 %), Sverige (+7,3 %) och Österrike (+7,1 %). Även i kandidatlandet Turkiet rapporterades en markant ökning (+17,8 %). I Rumänien och i Frankrike minskade däremot persontransporten med 3,9 % respektive 2,4 %.

Tabell 1: Persontransporter på järnväg utifrån transportsätt, 2017–2018
(tusen passagerare)
Källa: Eurostat (rail_pa_typepas) och (rail_pa_quarta)

Beträffande utvecklingen av nationell transport mellan 2017 och 2018 rapporterades de största ökningarna i Litauen (+11,5 %), följt av Grekland (+9,4 %), Sverige (+8,1 %) och Österrike (+7,1 %). Rumänien rapporterade den största minskningen med -3,9 %.

För att kunna jämföra järnvägstransportens relativa omfattning i olika länder kan uppgifterna normaliseras genom att nivån på persontrafiken uttrycks i förhållande till befolkningsmängd (diagram 2). I Österrike, Sverige, Frankrike och Tyskland motsvarade tågresorna i genomsnitt mer än 1 000 personkilometer per invånare 2018. Detta var dock långt under genomsnittet för Schweiz med 2 133 personkilometer per invånare. Jämförelsevis kan nämnas att bland de 22 länderna i EU-27 (med järnvägar och tillgängliga uppgifter) var det Grekland (103 personkilometer per invånare) och Litauen (121 personkilometer per invånare) som rapporterade de kortaste genomsnittssträckorna som tillryggalagts på nationella järnvägsnät 2018, även om siffrorna för kandidatländerna Turkiet (68 personkilometer per invånare) och Nordmakedonien (30 personkilometer per invånare) var ännu lägre.

Diagram 2: Persontransporter på järnväg utifrån transportsätt, 2018
(personkilometer per invånare)
Källa: Eurostat (rail_pa_typepas) och (demo_gind)

När det gäller internationella tågresor under 2018 var Luxemburg (213 personkilometer per invånare), Tjeckien (160 personkilometer per invånare) och Frankrike (143 personkilometer per invånare) de enda länderna i EU-27 som rapporterade mer än 100 personkilometer per invånare. Även i Eftalandet Schweiz överstegs denna gräns (128 personkilometer per invånare). Dessa siffror kan avspegla bl.a. närheten till internationella gränser, hur vanligt det är för arbetstagare att pendla över nationsgränserna, tillgången till höghastighetståg och huruvida ett visst land korsas av internationella transportkorridorer eller ej.

Flygpassagerare

Under 2018 uppgick det totala antalet flygpassagerare till nästan 1 miljard inom EU-27 (diagram 3). Tyskland var det land i EU-27 med högst antal passagerare under 2018 (222 miljoner passagerare), följt av Spanien (221 miljoner passagerare) och Frankrike (162 miljoner passagerare). Tillsammans med Italien stod dessa tre länder för 58 % av de 27 medlemsländernas totala flygtrafik. (Denna andel kan inte beräknas med hjälp av värdet för EU-27, vilket utesluter dubbelräkning, t.ex. räknar det inte samma passagerare både vid avresa och vid ankomst i nationell och internationell flygtrafik inom EU-27.) I andra änden av spektrumet finns Slovenien som rapporterade 1,8 miljoner passagerare.

Hälften av alla persontransporter med flyg avsåg resor utanför EU-27 (50 %), medan inrikesresor och transporter inom EU-27 stod för 16 % respektive 34 % av persontransporterna med flyg. För nästan alla länder i EU-27 är internationell transport inom EU-27 vanligast, med andelar på mellan 37 % (Frankrike) och 76 % (Luxemburg). Undantagen är Frankrike, Irland, Cypern, Nederländerna, Slovakien och Slovenien, vilka hade en högre andel internationella transporter utanför EU-27 än inom EU-27. Cypern hade högst andel transporter utanför EU-27 med 60 % och Luxemburg hade lägst andel (24 %). För alla länderna i EU-27 var andelen nationella transporter lägre än både andelen internationella transporter inom EU-27 och andelen transporter utanför EU-27. De högsta andelarna nationella transporter rapporterades i Italien (21 %), Sverige (20 %), Frankrike (19 %), Spanien (18 %) och Grekland (16 %).

Diagram 3: Persontransporter med flyg utifrån transportsätt, 2018
(miljoner passagerare)
Källa: Eurostat (avia_paoc)

Paris Charles de Gaulle var den mest trafikerade flygplatsen i EU-27 vad gäller antalet passagerare under 2018, med 72 miljoner ankommande eller avresande passagerare (diagram 4). Paris Charles de Gaulle har varit den mest trafikerade flygplatsen i EU-27 sedan 2002. Därefter följde Amsterdam Schiphol (71 miljoner) och Frankfurt am Main (69 miljoner).

En överväldigande majoritet av de passagerare som reste via dessa vältrafikerade flygplatser reste på internationella flygningar, från (89 %) för Frankfurt am Main, till nästan 100 % för Amsterdam Schiphol. I jämförelse befann sig 28 % av de 56 miljoner passagerare som passerade EU-27:s fjärde största flygplats, Adolfo Suárez Madrid-Barajas, år 2018 på resor inom landet. Andelen passagerare på flygningar inom landet var också relativt hög på Paris Orly (43 %), Barcelona El Prat och Roma Fiumicino (båda cirka 27 %).

Diagram 4: De 15 största flygplatserna i EU-27, 2018
(miljoner passagerare)
Källa: Eurostat (avia_paoa)

Karta 1 ger en översikt över persontransporter med flyg utanför EU-27. Den främsta partnerregionen var tveklöst Övriga Europa (utanför EU-27) som stod för 60 % av persontransporterna med flyg utanför EU-27. Den indiska subkontinenten är den partnerregion i världen med störst ökning av EU-27:s persontransporter (en ökning på 18,6 % mellan 2017 och 2018), följt av Nordafrika (+17,5 %) och de före detta sovjetiska republikerna i Asien (+15,1 %). Persontransporter med flyg utanför EU-27 ökade för alla regioner i världen med undantag för Centralamerika och Västindien (-0,6 %).

Karta 1: Persontransport med flyg utanför EU-27, EU-27, 2018
Källa: Eurostat (avia_paexcc)

Persontransport till sjöss

Vad gäller transporter till sjöss uppskattas det totala antalet passagerare som steg ombord eller landsteg i EU-27:s hamnar till cirka 410 miljoner under 2018. Det är en ökning med 5,6 % från föregående år (tabell 2). Till skillnad från varutransporter där generellt 60 % av varorna lastas av och 40 % lastas i EU-27:s hamnar, är skillnaden mellan antalet passagerare som landstiger (”inresor”) och som stiger ombord (”utresor”) i EU-27:s hamnar generellt liten. Detta visar på det faktum att persontransport till sjöss i Europa huvudsakligen sköts av nationella färjebolag eller färjebolag inom EU-27, där samma passagerare räknas två gånger i hamnstatistiken (en gång när de stiger ombord på fartyget i en hamn i EU-27 och en gång när de landstiger i en annan hamn i EU-27).

Med 85,4 miljoner respektive 72,5 miljoner passagerare till sjöss hanterade italienska och grekiska hamnar en gemensam andel på 38,5 % av det totala antalet passagerare som steg ombord eller landsteg i EU-27:s hamnar 2018. Till följd av detta förblev Italien och Grekland de huvudsakliga länderna vad gäller persontransport till sjöss i EU-27. Italien rapporterade en väsentlig ökning i antalet passagerare som steg ombord eller landsteg jämfört med 2017 (+15,6 %). Dessa två ledande länder följdes av Danmark med 43,8 miljoner passagerare som steg ombord eller landsteg 2018, en ökning med 2.2 % från 2017.

Tabell 2: Passagerare till sjöss som steg ombord eller landsteg – samtliga hamnar, 2015–2018
(tusen passagerare)
Källa: Eurostat (mar_mp_aa) och (mar_mp_aa_cphd)

Jämfört med föregående år rapporterades under 2018 de största relativa ökningarna av antalet persontransporter till sjöss i Bulgarien (+20,9 % från en låg nivå), Spanien (+16,8 %) och Italien (+15,6 %). De största relativa minskningarna rapporterades i Rumänien (inga persontransporter under 2018), Cypern (-60,9 %, från en låg nivå), Slovenien (-21,1 %, från en låg nivå) och Belgien (-11,3 %).

Trots att kryssningspassagerare endast utgjorde 3,3 % av det totala antalet passagerare som steg ombord eller landsteg i hamnar i EU-27 under 2018 spelar dessa passagerare en viktig roll i de hamnar och länder till vilka kryssningstrafiken koncentreras. Nästan 78 % av det totala antalet kryssningspassagerare som steg ombord eller landsteg i hamnar i EU-27 under 2018 gjorde det i en hamn i ett av de tre länderna Italien, Spanien och Tyskland. Kryssningspassagerare på dagsutflykter i hamnar i EU-27 innefattas inte i dessa siffror.

Källuppgifter för tabeller och diagram

Källuppgifter

När det gäller inrikes persontransporter bygger statistiken mestadels på fordonsrörelser i vart och ett av de rapporterande länderna, utan att någon hänsyn tas till respektive fordons eller fartygs nationella hemvist (”territorialitetsprincipen”). Av den anledningen anses i allmänhet måttet personkilometer (pkm, som motsvarar en passagerares resa på en kilometer) vara mer tillförlitligt, eftersom räkning av passagerarna innebär en större risk att samma passagerare räknas flera gånger, särskilt vid internationell transport. Den metod som används i EU-länderna är inte harmoniserad när det gäller persontransporter på väg.

Fördelningen mellan olika transportsätt när det gäller inrikes persontransport redovisas i kategorierna personbil, turistbuss, linjebuss och trådbuss samt tåg. Det rör sig i allmänhet om resor inom ett nationellt territorium, oavsett fordonets nationella hemvist. Fördelningen mellan olika transportsätt anges (som procentandelar) för respektive transportsätt och bygger på uppgifter uttryckt i personkilometer. I den här artikeln har inrikes luft- och sjötransporter (inrikesflyg och transporter till sjöss) uteslutits från de aggregerade siffrorna för inrikes persontransporter.

Järnvägspassagerare

Varje person, exklusive tågpersonal, som reser med tåg räknas som järnvägspassagerare. För Malta och Cypern (och Island) saknas uppgifter om järnvägspassagerare, eftersom dessa länder inte har någon järnväg. Årlig passagerarstatistik för nationella och internationella järnvägstransporter omfattar i allmänhet endast större järnvägsföretag, även om vissa länder rapporterar detaljerat om samtliga operatörer.

Flygpassagerare

Luftfartsstatistiken gäller både nationella och internationella transporter, uttryckt i antal passagerare. Informationen samlas in för avgångar och ankomster. Med flygpassagerare avses alla passagerare på en viss flygning, räknade endast en gång och inte upprepade gånger vid varje enskild etapp av flygningen. I flygpassagerare ingår alla passagerare vars resa börjar eller slutar på den rapporterande flygplatsen och alla transitpassagerare som går ombord på eller stiger av en flygning på den rapporterande flygplatsen, med undantag för direkttransitpassagerare. Luftfartsstatistik samlas in månads-, kvartals- och årsvis, men bara statistik av det senare slaget presenteras i den här artikeln. Luftfartsstatistiken omfattar också antalet kommersiella passagerarflygningar samt information om enskilda rutter och antalet tillgängliga platser ombord. Årliga uppgifter finns tillgängliga för de flesta av EU-länderna från 2003 och framåt.

Passagerare till sjöss

Uppgifter om transporter till sjöss finns i allmänhet tillgängliga från 2001 och framåt. Vissa EU-länder har tillhandahållit data ända sedan 1997. Ingen statistik om transporter till sjöss lämnas in av Tjeckien, Luxemburg, Ungern, Österrike eller Slovakien, eftersom länderna saknar både kust och sjöfart. Samma gäller för Liechtenstein och Schweiz.

Med passagerare till sjöss avses varje person som gör en resa till sjöss med ett handelsfartyg. Tjänstepersonal räknas inte som passagerare, och det gör inte heller besättningsmedlemmar som reser kostnadsfritt med fartyget utan att vara i tjänst. Spädbarn som inte har någon egen plats på resan räknas inte heller. Dubbelräkning kan förekomma när både avgångs- och ankomsthamnen rapporterar uppgifter. Detta är relativt vanligt förekommande inom persontransport till sjöss, där resorna ofta är förhållandevis korta.

Sammanhang

Inom EU:s transportpolitik eftersträvas gemensamma grundnormer för hur passagerarna behandlas, oavsett var i EU de reser. Passagerare har redan en rad rättigheter som täcker allt från information om resan, bokning och biljettpriser, bagageskador, förseningar och inställda turer till svårigheter som uppkommit vid paketresor. Det finns därför EU-lagstiftning som skyddar passagerares rättigheter för olika transportsätt:

Särskilda bestämmelser har också tagits fram för att säkerställa att passagerare med nedsatt rörlighet ges tillgång till de tjänster som krävs och att de inte nekas ombordstigning på ett orättvist sätt. Förordning (EG) nr 1107/2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet.

I december 2011 antog Europeiska kommissionen ”En europeisk vision för passagerare: Meddelande om passagerares rättigheter inom alla transportsätt” (KOM(2011) 898 slutlig). I meddelandet påvisas de åtgärder som vidtagits till skydd för passagerarna inom alla transportsätt, men noterar också att det finns arbete kvar att göra innan fullständiga rättigheter har genomförts. Meddelandet syftar till att konsolidera det befintliga arbetet, och gå mot en mer sammanhängande, effektiv och harmoniserad tillämpning av rättigheter och en ökad medvetenhet bland passagerarna.

I mars 2011 antog Europeiska kommissionen en vitbok med titeln ”Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem” (KOM(2011) 144 slutlig). Denna heltäckande strategi består av en färdplan med 40 specifika initiativ för att under en tioårsperiod bygga ett konkurrenskraftigt transportsystem som syftar till att öka rörligheten, undanröja hinder inom nyckelområden samt stimulera tillväxt och sysselsättning.

Mer detaljerad information om Europeiska kommissionens förslag till transportpolitiska initiativ finns i en artikel med en introduktion om transporter inom EU (”Introductory article on transport in the EU”) (på engelska).

Direkttillgång till

Andra artiklar
Tabeller
Databasen
Tematisk sektion
Publikationer
Metodik
Visualiseringar




Transport, volume and modal split (t_tran_hv)
Volume of passenger transport relative to GDP (tsdtr240)
Modal split of passenger transport (tsdtr210)
Railway transport (t_rail)
Rail transport of passengers (ttr00015)
Air transport (t_avia)
Air transport of passengers (ttr00012)
Multimodal data (tran)
Transport, volume and modal split (tran_hv)
Volume of passenger transport relative to GDP (tran_hv_pstra)
Modal split of passenger transport (tran_hv_psmod)
Railway transport (rail)
Railway transport measurement - passengers (rail_pa)
Road transport (road)
Road transport measurement - passengers (road_pa)
Maritime transport (mar)
Maritime transport - passengers - detailed annual and quarterly results (mar_pa)
Air transport (avia)
Air transport measurement - passengers (avia_pa)

Referensmanualer

Anmärkningar om metodiken

ESMS metadata files

Retrieved from "https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Archive:Passenger_transport_statistics/sv&oldid=537353"