Archive:Jordbruksföretag och jordbruksmark i Europeiska unionen – statistik

Uppgifter från november 2018.

Planerad uppdatering av artikeln: juni 2023.

This Statistics Explained article has been archived on 23 July 2021.

Highlights

Det fanns 10,5 miljoner jordbruksföretag i EU år 2016. Två tredjedelar av dessa var mindre än fem hektar i storlek.

Jordbruksföretagen i EU använde 173 miljoner hektar mark för jordbruksproduktion under 2016, vilket motsvarar 39 % av EU:s sammanlagda markareal.

Antalet jordbruksföretag i EU har minskat kraftigt, men den markareal som används för produktion har inte ändrats.

Fördelning av jordbruksföretag och utnyttjad jordbruksareal efter jordbruksföretagens storlek inom EU, 2016
(%)
Källa: Eurostat (ef_m_farmleg)

Den här artikeln är en av flera som hämtats från Eurostats publikation Agriculture, forestry and fishery statistics - 2018 edition (på engelska). Jordbruksföretagen i EU är många och ser olika ut. De finns i alla storlekar och de skiljer sig åt i fråga om vad som odlas, vilka djur som föds upp, vilken bolagsform de bedrivs i. Beroende på var de finns har de också olika geologiska, topografiska och klimatmässiga förutsättningar.

Full article

Jordbruksföretag 2016

Det fanns 10,5 miljoner jordbruksföretag i EU år 2016

En tredjedel (32,7 %) av jordbruksföretagen i EU fanns i Rumänien, vilket är mycket mer än i något annat medlemsland och ungefär lika mycket som i de tre efterföljande medlemsländerna tillsammans – Polen (13,5 % av hela EU-28), Italien (10,9 %) och Spanien (9,0 %).

De allra flesta jordbruksföretagen i EU är familjejordbruk

De allra flesta (96,0 % 2016) av EU:s jordbruksföretag klassas som familjejordbruk ^[1]. På mer än nio av tio jordbruk (93,0 %) i EU arbetade bara familjemedlemmar (bonden och bondens familj) under 2016. Familjejordbruk var den dominerande typen i alla medlemsländer. I Frankrike fanns dock en relativt omfattande minoritet av jordbruksföretag som inte var familjejordbruk (27,3 % av landets nära 0,5 miljoner jordbruksföretag) och likaså i Estland (21,0 %).

De flesta av EU:s jordbruksföretag är små

Två tredjedelar av EU:s jordbruksföretag var mindre än fem hektar i storlek 2016 (se diagram 1). Dessa små jordbruk kan spela en viktig roll för att minska risken för fattigdom på landsbygden, genom att ge extrainkomster och mat. I andra änden av produktionsskalan var 6,9 % av EU:s jordbruksföretag 50 hektar eller större och omfattade två tredjedelar (68,2 %) av den utnyttjade jordbruksarealen (UJA) i EU. Det innebär att även om den genomsnittliga storleken på ett jordbruksföretag i EU var 16,6 hektar 2016, var det bara omkring 15 % av jordbruksföretagen som var så stora eller större.

Diagram 1: Fördelning av jordbruksföretag och utnyttjad jordbruksareal efter jordbruksföretagens storlek i EU, 2016
(%)
Källa: Eurostat (ef_m_farmleg)

Detta fördelningsmönster var särskilt tydligt i Rumänien, det medlemsland som har flest jordbruksföretag. Här var nio av tio jordbruk (91,8 % eller 3,1 miljoner jordbruksföretag) mindre än fem hektar, men de 0,5 % av jordbruken som var 50 hektar eller större brukade hälften (51,1 %) av landets hela utnyttjade jordbruksareal. Små jordbruk på mindre än fem hektar var också det mest typiska i Malta (96,5 % av alla jordbruksföretag), Cypern (89,6 %), Bulgarien (82,6 %), Ungern (81,4 %), Grekland (77,3 %), Portugal (71,5 %) och Kroatien (69,5 %), liksom i vissa regioner i andra länder, exempelvis södra Polen och kustregionerna i Spanien och Italien. I en del medlemsländer och regioner återspeglar antalet små jordbruk en blandning av specialisering på vissa grödor (t.ex. små olivlundar och vingårdar), omfattande markägande samt geologiska och topografiska begränsningar.

Större jordbruk (på 50 hektar och mer) var vanligare i Luxemburg (51,8 % av jordbruksföretagen), Frankrike (41,3 %), Storbritannien (38,6 %) och Danmark (35,3 %). I de flesta medlemsländerna brukades den största delen av den utnyttjade jordbruksarealen av de största jordbruken (50 hektar eller större).

Jordbruksföretagen i EU kan delas upp i tre tydliga storleksgrupper

Generellt kan man säga att det finns tre tydliga grupper av jordbruk i EU: i) delvis självhushållande jordbruk, där fokus ligger på att odla en stor del av den mat som jordbrukarfamiljen konsumerar själv, ii) små och medelstora jordbruk som ofta är familjeföretag, samt iii) stora jordbruksföretag som oftare har en juridisk bolagsform eller är kooperativ.

Skillnaderna blir ännu tydligare när man analyserar jordbruken efter deras ekonomiska storlek. Av EU:s 10,5 miljoner jordbruksföretag hade 4,0 miljoner ett standardresultat på under 2 000 euro per år, och de stod för bara 1 % av det sammanlagda värdet av jordbruksproduktionen i EU. Dessa mycket små jordbruksföretag hör till de (delvis) självhushållande jordbruken – omkring tre fjärdedelar av dessa konsumerade själva mer än hälften av sin egen produktion.

Ytterligare 3,0 miljoner jordbruksföretag hade ett ekonomiskt resultat på mellan 2 000 och 8 000 euro per år. Tillsammans utgjorde dessa mycket små och små jordbruk två tredjedelar (67,6 %) av alla jordbruk i EU 2016.

Däremot var standardresultatet vid 304 000 jordbruksföretag (2,9 % av EU:s alla jordbruksföretag) minst 250 000 euro per år under 2016 och de stod för den största andelen (55,6 %) av det sammanlagda värdet av jordbruksproduktionen i EU. Dessa jordbruk kan betecknas som stora jordbruksföretag. Två av fem av dessa stora jordbruksföretag hade en juridisk bolagsform eller var samverkansföretag.

Den övervägande delen (55,1 %) av det standardresultat som genererades av jordbruksföretagen runt om i EU kom under 2016 från jordbruk i Frankrike (16,8 %), Italien (14,2 %), Tyskland (13,5 %) och Spanien (10,5 %). Trots att omkring en tredjedel av jordbruksföretagen i EU finns i Rumänien, stod landet bara för 3,3 % av standardresultatet i hela EU (se diagram 2).

Diagram 2: Jordbruksföretag och standardresultat, 2016
(andel av hela EU, %)
Källa: Eurostat (ef_m_farmleg)

EU:s jordbruksföretag är fortfarande diversifierade sett till vad som odlas eller föds upp

Jordbrukens diversifiering kan visas i termer av vad som odlas eller föds upp, och baserat på om det enskilda jordbruksföretaget har en huvudsaklig dominerade verksamhet eller inte. Ett jordbruk anses specialiserat om en viss verksamhet utgör minst två tredjedelar av den totala produktionen eller av jordbruksföretagets ekonomi. Andra har en blandad verksamhet där det inte finns en som dominerar.

En del jordbruk är specialiserade på odling – det kan röra sig om åkerbruk som dominerade verksamhet, eller odling med en övervägande del permanenta grödor som äpplen, vindruvor eller oliver, eller kanske trädgårdsodling. En del jordbruk har specialiserat sig på djuruppfödning och djurprodukter, och då kan verksamheter som betande boskap eller spannmålsuppfödda djur (t.ex. grisar eller fjäderfä) dominera. Andra jordbruk har blandade grödor, blandad djuruppfödning eller en blandning av odling och uppfödning.

Omkring hälften (52,5 %) av alla jordbruk kunde 2016 kategoriseras som specialiserade på odling. Knappt en tredjedel (31,6 %) av alla jordbruk var specialiserade på åkerbruk, omkring en femtedel (18,9 %) på permanenta grödor och de återstående (1,8 %) var specialiserade på trädgårdsodling. I den här gruppen av jordbruksföretag var allmänna åkerbruksföretag som specialiserat sig på rotfrukter (som potatis och sockerbetor), åkergrönsaker och åkergrödor flest till antalet (motsvarande 16,4 % av alla jordbruk i EU – se diagram 3). De följdes tätt av jordbruk som specialiserat sig på spannmål, oljeväxter och proteingrödor (15,2 % av alla jordbruksföretag i EU).

En fjärdedel (25,1 %) av jordbruksföretagen i EU var specialiserade på djuruppfödning. De flesta i denna grupp var uppfödare av får, getter och andra betesdjur (6,2 %) eller specialiserade mjölkproducerande jordbruksföretag (5,4 %). Blandjordbruk stod för det mesta av resten (21,1 %), och en liten procentandel av jordbruksföretagen kunde inte klassificeras.

Diagram 3: Jordbruksföretag efter typ av specialisering, EU-28, 2016
(andel av alla jordbruksföretag i EU, %)
Källa: Eurostat (ef_m_farmleg)

I många medelhavsländer (Spanien, Italien, Grekland, Cypern) och i Finland var specialisering på odling den dominerade jordbrukstypen (med en andel på över 60 % av alla jordbruksföretag), medan man i stora delar av nordvästra Europa (Benelux, Österrike, Storbritannien, Irland, Norge) kan se en dominans av specialisering på boskapsuppfödning (med en andel på över 50 % av alla jordbruksföretag). Över 30 % av jordbruken i Portugal, Rumänien, Bulgarien, Litauen och Kroatien hade en blandad verksamhet^[2].

Jordbruksmark 2016

Jordbruksföretagen i EU utnyttjade 173 miljoner hektar (ha) mark för jordbruksproduktion under 2016

Nästan tre fjärdedelar (71,5 %) av den utnyttjade jordbruksarealen i EU fanns i bara sju medlemsländer: Frankrike utnyttjade 27,8 miljoner hektar för jordbruksändamål under 2016, Spanien 23,2 miljoner hektar, Storbritannien och Tyskland 16,7 miljoner hektar vardera, Polen 14,4 miljoner hektar, Italien 12,6 miljoner hektar och Rumänien 12,5 miljoner hektar.

Jordbruksföretagen utnyttjade knappt hälften (47,1 %) av den totala markarealen i EU 2016

Av den totala markarealen i EU använde jordbruksföretagen i EU två femtedelar (38,8 %) som utnyttjad jordbruksareal (UJA), medan 6,2 % användes till skogsbruk och 2,1 % var övrig jordbruksmark som inte användes för jordbruk. Jordbrukslandskapen dominerar i vissa medlemsländer – omkring två tredjedelar av markarealen i Irland (70,0 %) och Storbritannien (65,7 %) användes som jordbruksmark och den andelen var också särskilt hög i Danmark (60,9 %). Detta stod i stark kontrast till Finland (6,5 %) och Sverige (6,9 %) där skogen dominerade landskapet. Dessa två nordiska EU-länder var de enda EU-länder där skogsmark som tillhör jordbruksföretag utgjorde en större andel av landarealen än den som används för jordbruksändamål.

Diagram 4: Mark som tillhör jordbruksföretag efter typ av mark, 2016
(andel av den totala markarealen)
Källa: Eurostat (ef_lus_main) och (reg_area3)

Jordbruksföretagens och jordbruksmarkens utveckling från 2005 till 2016

Antalet jordbruksföretag i EU har minskat kraftigt

Antalet jordbruksföretag i EU har minskat under en längre tid. Att ange en exakt siffra för hur många jordbruksföretag som försvunnit är dock vanskligt, eftersom en del jordbruksföretag inte omfattas av statistiken på grund av att vissa länder höjt tröskeln för vad som ska anses vara ett jordbruksföretag. Det innebär att siffrorna i tidsserieanalyser av antal jordbruksföretag, typer av jordbruksföretag och vad som kännetecknar arbetskraften ska ses som indikativa snarare än exakta^[3].

Med detta sagt minskade antalet jordbruksföretag i EU med omkring en fjärdedel under den relativt korta perioden mellan 2005 och 2016. Detta motsvarar en förlust på upp till 4,2 miljoner jordbruksföretag runtom i medlemsländerna, varav den största delen (omkring 85 %) var små jordbruk på under fem hektar. Under den här perioden minskade antalet jordbruksföretag mest i Polen (en indikativ minskning med 1,1 miljoner jordbruksföretag, eller 43 %), Rumänien (en indikativ minskning med 0,8 miljoner jordbruksföretag, eller 20 %) och Italien (en indikativ minskning med 0,6 miljoner jordbruksföretag, eller 34 %). Antalet jordbruksföretag minskade i alla medlemsländer utom Irland. Proportionellt sett var minskningen störst i Slovakien och Bulgarien, där antalet minskade med nästan två tredjedelar.

Den markareal som används för jordbruksproduktion i EU har inte ändrats

Den markareal som användes för jordbruksproduktion förblev i stort sett oförändrad (+0,2 %) mellan 2005 och 2016, trots att antalet jordbruksföretag minskade kraftigt. På EU-nivå återspeglar den här konsolideringen av jordbruksmark en ökning av antalet stora jordbruk och den mark de använder för jordbruksändamål (se diagram 5).

Diagram 5: Förändring av antalet jordbruksföretag och utnyttjad jordbruksareal efter storleksklass, EU-28, 2005–2016
(%)
Källa: Eurostat (ef_m_farmleg)

Den här förändringen skedde i olika storleksklasser i medlemsländerna. Särskilt i Frankrike, Tyskland, Finland och Storbritannien var det bara i kategorin med de största jordbruken på 100 hektar och mer som antalet jordbruksföretag och den utnyttjade jordbruksarealen ökade, medan alla andra storleksklasser minskade. I många andra medlemsländer skedde förändringen i de mindre storleksklasserna. Exempelvis ökade antalet jordbruksföretag och den utnyttjade jordbruksarealen bland jordbruk större än 20 hektar i Italien och Rumänien, och bland jordbruk större än 10 hektar i Ungern och Bulgarien under perioden 2005–2016.

Antalet jordbruksföretag i EU som har en juridisk bolagsform är relativt få, men ökade med omkring 40 000 fram till 2016. Denna ökning av jordbruksföretag som har en juridisk bolagsform noterades i alla storlekskategorier, men framför allt bland jordbruk på 100 hektar och mer.

Källuppgifter för tabeller och grafik

Farms and farmland in the EU: tables and figures (på engelska)

Källor

Nästan all statistik gällande jordbruksföretag och jordbrukare är hämtad från undersökningen om jordbrukets struktur 2016. Undersökningen om jordbrukets struktur ger ett brett spektrum av information om jordbruksföretag, bland annat detaljerad information om vad som kännetecknar arbetskraften inom jordbruk. Undersökningen utförs i form av en jordbruksinventering vart tionde år och däremellan i form av en stickprovsundersökning vart tredje eller fjärde år.

Sammanhang

Jordbruk är en verksamhet som handlar om odling och djuruppfödning. Jordbruket tillhandahåller viktiga primärråvaror till den mat vi äter och mycket av det vi dricker. Det utnyttjar en rad resurser för att producera dessa råvaror och andra jordbrukstjänster. Resurserna, eller ”produktionsfaktorerna”, kan grovt kategoriseras som mark, arbetskraft, kunskap, kapital och entreprenörskap. Inom EU verkar jordbrukssektorn inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Precis som jordbruket behöver hålla jämna steg med vetenskapliga och tekniska framsteg måste den gemensamma jordbrukspolitiken anpassas till de nya utmaningar som uppstår. Den gemensamma jordbrukspolitiken har reformerats flera gånger genom åren och den 1 juni 2018 presenterade EU-kommissionen förslag till ytterligare ändringar efter 2020. De nio mål som föreslås för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken framhåller jordbruksföretagens och jordbrukarnas centrala roll när det gäller att möta utmaningar i samband med klimatförändringen, att hålla landsbygden levande, att bevara landsbygdens landskap, att värna miljön och att slå vakt om livsmedelskvalitet och hälsa. Dessa ekonomiska, miljörelaterade, klimatrelaterade och socioekonomiska utmaningar innebär att jordbrukarna måste stå i centrum för Europas landsbygdssamhällen. Det är en av förklaringarna till varför stödet till generationsskiften och stöd till nya generationer av jordbrukare också är en viktig del av den föreslagna nya gemensamma jordbrukspolitiken.

Direct access to

Fotnoter

↑ Med familjejordbruk avses alla jordbruksföretag som drivs av en familj där 50 % eller mer av arbetskraften är familjemedlemmar.
↑ För närmare detaljer, se artikeln om specialisering (på engelska).
↑ För mer information, se artikeln Farm structure survey – survey coverage(på engelska).

[1] Med familjejordbruk avses alla jordbruksföretag som drivs av en familj där 50 % eller mer av arbetskraften är familjemedlemmar.

[2] För närmare detaljer, se artikeln om specialisering (på engelska).

[3] För mer information, se artikeln Farm structure survey – survey coverage(på engelska).

[1]

[2]

[3]