Statistics Explained

Archive:Statistik om informationssamhället

This Statistics Explained article is outdated and has been archived - for recent articles on this topic see the articles Information society statistics - households and individuals and Information society statistics - enterprises.

Uppgifter från augusti 2012. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen.
Diagram 1: Internettillgång och bredbandsanslutning efter hushåll, EU-27, 2006–2011
(% av alla hushåll) – Källa: Eurostat (isoc_pibi_hiac) och (isoc_pibi_hba)
Diagram 2: Hushållens internettillgång, 2010 och 2011
(% av alla hushåll) – Källa: Eurostat (isoc_ci_in_h)
Tabell 1: IKT-användning och utnyttjande av online-tjänster, 2009–2011
(andel personer i åldern 16–74 i %) – Källa: Eurostat (isoc_ci_cfp_cu), (isoc_ci_ifp_iu) och (isoc_ci_ac_i)
Tabell 2: Var man använder internet, 2011
(andel internetanvändare i åldern 16–74 i %) – Källa: Eurostat (isoc_pibi_pai)
Diagram 3: Hur ofta man använder internet, 2011
(andel personer i åldern 16–74 i %) – Källa: Eurostat (isoc_ci_ifp_iu) och (isoc_ci_ifp_fu)
Diagram 4: Andel personer som beställt varor eller tjänster via internet för privat bruk under de 12 senaste månaderna före undersökningen, 2010–2011
(andel personer i åldern 16–74 år i %) – Källa: Eurostat (isoc_ec_ibuy)
Diagram 5: Användning av internet för sociala nätverk, inlärning, samhällelig och politisk verksamhet, efter åldersgrupp, EU-27, 2011
(andel personer i %) – Källa: Eurostat (isoc_bde15cua)
Tabell 3: Enskilda personers datorfärdigheter, 2011
(andel personer i %) – Källa: Eurostat (isoc_sk_cskl_i)
Diagram 6: Företagens användning av informationsteknik, efter storleksklass, EU-27, januari 2011
(andel företag i %) – Källa: Eurostat (isoc_ci_in_en2), (isoc_ci_it_en2), (isoc_ci_cd_en2) och (isoc_bde15ee)
Tabell 4: Företagens användning av informationsteknik, januari 2011
(andel företag i %) – Källa: Eurostat (isoc_ci_in_en2), (isoc_ci_it_en2) och (isoc_ci_cd_en2)
Diagram 7: Företagens användning av mobil bredbandsuppkoppling till internet, januari 2010 och januari 2011
(andel företag i %) – Källa: Eurostat (isoc_ci_it_en2)
Tabell 5: Företag som använder internet för kontakter med offentliga myndigheter, efter ändamål, januari 2011 – Källa: Eurostat (isoc_bde15ee) och (isoc_cieg_map)
Diagram 8: Företagens användning av RFID-teknik efter ändamål, Nace- och storleksklass, EU-27, januari 2011 (1)
(andel företag som använder RFID i %) – Källa: Eurostat (isoc_ci_cd_en2)
Diagram 9: Företagens omsättning från e-handel, 2010 (1)
(andel av den totala omsättningen i %) – Källa: Eurostat (isoc_ec_evaln2)
Diagram 10: Företag som säljer online, EU-27, 2009–2010
(andel företag i %) – Källa: Eurostat (isoc_ec_eseln2)
Diagram 11: Företag som säljer och köper online eller som har en webbplats, EU-27, 2010 (1)
(andel företag i %) – Källa: Eurostat (isoc_ec_eseln2), (isoc_ec_ebuyn2) och (isoc_ci_cd_en2)

I denna artikel presenteras färska statistiska uppgifter om ett antal olika aspekter av informationssamhället i Europeiska unionen (EU). Att utveckla informationssamhället anses vara en central faktor för att förbättra EU-industrins konkurrenskraft och mer generellt för att tillgodose samhällets och EU-ekonomins behov.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) påverkar vardagen på många olika sätt, både på arbetsplatsen och i hemmet, till exempel vid kommunikation eller e-handel. EU:s politik på detta område sträcker sig från reglering av hela sektorer till åtgärder för att skydda privatlivet.

Viktigaste statistiska resultaten

Hushåll och privatpersoner

Under det senaste årtiondet har informations- och kommunikationstekniken blivit allmänt tillgänglig för allmänheten, både när det gäller uppkopplingsmöjligheter och kostnader. En gräns nåddes 2007, när en majoritet (55 %) av hushållen i EU-27 hade tillgång till internet. Denna andel fortsatte att öka och nådde 73 % 2011, vilket var en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2010. Allmän tillgång till bredband till en överkomlig kostnad är en av strategierna för att främja ett kunskapsbaserat och informerat samhälle. Bredband var den absolut vanligaste formen av internetanslutning i samtliga medlemsstater, och användes under 2011 av 67 % av alla hushåll i EU-27, mer än dubbelt så stor andel som 2006 – se diagram 1.

Den största andelen (94 %) av hushållen med internettillgång 2011 registrerades i Nederländerna (se diagram 2), men även Luxemburg, Sverige och Danmark rapporterade att minst nio av tio hushåll hade internettillgång 2011. Den lägsta andelen med internettillgång bland EU-länderna rapporterades i Bulgarien (45 %). Det skedde dock en snabb utvidgning i Bulgarien, där andelen hushåll med internettillgång ökade med 12 procentenheter mellan 2010 och 2011. Rumänien var den enda andra medlemsstaten där färre än hälften av alla hushåll hade internettillgång.

I början av 2011 använde lite drygt sju av tio personer i EU-27 i åldern 16–74 år dator och andelen som använde internet var ungefär lika stor. Minst nio av tio personer i Sverige, Nederländerna, Luxemburg och Danmark använde dator och använde internet. Mindre än hälften av alla personer i åldern 16–74 år använde dock dator och internet i Bulgarien och Rumänien. Mer än hälften (57 %) av privatpersonerna i EU-27 använde internet för att söka information om varor eller tjänster 2011 – se tabell 1.

Bland internetanvändarna, med andra ord privatpersoner i EU-27 som hade använt internet under de tre senaste månaderna före IKT-undersökningen, kopplade mer än 9 av 10 (93 %) upp sig mot internet från hemmet, vilket visas i tabell 2. Som en jämförelse kopplade mindre än hälften av denna del av befolkningen upp sig mot internet från arbetsplatsen (42 %), vilket i sin tur var cirka dubbelt så många som den andel som kopplade upp sig mot internet från en väns, grannes eller släktings hem (24 %). En stor majoritet av internetanvändarna kopplade upp sig mot internet dagligen. Se diagram 3.

Andelen personer som beställt varor eller tjänster via internet för privat bruk har ökat. År 2011 angav 43 % av personerna i åldern 16–74 år att de hade gjort minst en beställning över internet – en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2010 (se diagram 4). Mer än två tredjedelar av privatpersonerna i Storbritannien, Sverige, Danmark och Nederländerna beställde varor eller tjänster via internet, medan endast en av fem gjorde det i Lettland, Portugal, Grekland, Litauen och Italien. Den lägsta andelen privatpersoner som beställde varor och tjänster via internet rapporterades i Bulgarien (7 %) och Rumänien (6 %).

I diagram 5 visas uppgifter om privatpersoners användning av internet för att delta i sociala nätverk och en rad andra förhållandevis nya aktiviteter, som att använda wiki-webbplatser, läsa och skriva inlägg om samhällsfrågor eller politiska frågor, och delta i webbaserade samråd eller val. I genomsnitt deltog 38 % av privatpersonerna i EU-27 i åldern 16–74 år i sociala nät 2011, men skillnaderna var stora mellan olika åldersgrupper i hur dessa tjänster användes. Andelen personer i åldern 55–74 år som använde sociala nät var 11 %, vilket ska jämföras med 80 % i åldersgruppen 16–24 år. Sociala nät har alltså en mycket stor betydelse för de sociala kontakterna i den yngre åldersgruppen. Generellt var den yngsta åldersgruppens användning av alla de fyra aktiviteter som presenteras i diagram 5 större (än för den äldre åldersgruppen).

År 2011 hade en majoritet av privatpersonerna i EU-27 vissa grundläggande datorfärdigheter som innebar att de kunde kopiera eller flytta filer eller mappar: 63 % av personerna i åldersgruppen 16–74 år och 89 % för åldersgruppen 16–24 år. Mindre än hälften av befolkningen (16–74 år) använde grundläggande matematiska formler i kalkylblad (43 %), ungefär en tredjedel skapade elektroniska presentationer (31 %) och en av tio skrev datorprogram (10 %). Andelen personer i åldern 16–24 år med dessa datorfärdigheter var mycket större. Två tredjedelar av den yngre generationen använde formler i kalkylblad, nästan sex av tio skapade elektroniska presentationer och en av fem skrev datorprogram.

Företag

Ett av 20 företag i EU-27 (som ingick i undersökningen av IKT-användning bland företag) saknade tillgång till internet i början av 2011 (se diagram 6), medan den stora majoriteten (87 %) använde en fast bredbandsuppkoppling för att koppla upp sig mot internet. Användningen av mobil bredbandsteknik ökade snabbt – delvis på grund av att företagen utrustade sina anställda med 3G-USB-stickor, smarta telefoner och andra mobila apparater – då nästan hälften (47 %) av företagen i EU-27 använde mobilt bredband 2011, vilket var 20 procentenheter mer än i januari 2010. Ungefär sju av tio företag i EU-27 hade en egen webbplats. Ungefär lika många företag använde internet för att skicka in elektroniska blanketter till offentliga myndigheter.

I början av 2011 hade mer än 90 % av företagen tillgång till internet i alla medlemsländer utom Rumänien, Bulgarien och Ungern. Rumänien och Bulgarien var de enda medlemsländer där mindre än hälften av företagen hade en webbplats – se tabell 4. I början av 2011 använde mer än tre fjärdedelar av alla företag i Finland mobilt bredband för att koppla upp sig mot internet – se diagram 7. Detta var betydligt fler än i något annat medlemsland. Sverige, Österrike, Frankrike, Tyskland och Storbritannien var de enda andra länderna som rapporterade att mer än hälften av deras företag använde mobila bredbandsuppkopplingar.

I januari 2011 använde ungefär tre fjärdedelar av alla företag i EU-27 internet för att få blanketter eller information från offentliga myndigheter, medan det var något färre (69 %) som skickade in ifyllda blanketter till offentliga myndigheter via internet, oftast i form av deklarationer av moms och sociala avgifter – se tabell 5.

Radiofrekvensidentifiering (RFID) är en teknik som kan användas för automatisk identifiering och spårning. Den kan användas för en rad olika objekt i en mängd olika situationer. Vanliga tillämpningar är tillverkare som använder etiketter för att spåra platsen för varje produkt de tillverkar, transportföretag som använder etiketter för att spåra sina fordon samt användning i hemmiljö för att kunna hitta sårbara personer. I diagram 8 finns uppgifter om andelen företag som använde RFID i januari 2011. Där framgår att det viktigaste användningsområdet bland företagen i EU-27 var identifiering av personer och åtkomstkontroll.

Sammanlagt stod e-handeln för omkring 14 % av omsättningen bland företag med minst 10 anställda i EU-27. År 2010 varierade andelen från 1 % i Cypern till 25 % i Tjeckien (se diagram 9). Cirka 15 % av företagen i EU-27 tog emot beställningar från kunder via internet under 2010, vilket var mindre än hälften av andelen företag (35 %) som gjorde inköp via internet (se diagram 11). Andelen företag med internetförsäljning var högst inom hotellbranschen (58 %), medan den högsta andelen företag som handlade på nätet köpte IKT-tjänster (60 %).

Uppgifternas tillgänglighet och källor

Statistikerna är väl medvetna om de utmaningar som den snabba tekniska förändringen inom internet och andra nya IKT-tillämpningar innebär. Detta statistikområde har därför utvecklats betydligt, och statistikverktygen har anpassats för att tillgodose nya uppgiftsbehov. Statistiken på detta område ses över årligen för att tillgodose användarnas behov och avspegla den snabba takten i den tekniska utvecklingen.

Detta synsätt återfinns också i Eurostats undersökning om hushålls och privatpersoners IKT-användning och dess undersökning av företagens användning av IKT. Dessa årliga undersökningar används för att kartlägga IKT-utvecklingen både genom att följa utvecklingen av centrala variabler över tiden och genom mer djupgående analyser av andra aspekter vid en viss tidpunkt. I början koncentrerades undersökningarna på tillgång och uppkoppling, men de har senare utökats så att de täcker en rad olika frågor (till exempel e-förvaltning och e-handel) och socioekonomiska uppdelningar efter bl.a. regional mångfald, könsuppdelning, ålder, skillnader i utbildningsnivå och individernas anställningsstatus i hushållsundersökningen, eller uppdelning efter företagsstorlek (små, medelstora och stora företag) i företagsundersökningen. Undersökningarnas täckning av olika tekniker har också anpassats till nya produktgrupper och hjälpmedel för att leverera kommunikationsteknik till slutanvändarna (hushåll och företag).

Hushåll och privatpersoner

Hushållsundersökningen omfattar hushåll med minst en medlem i åldersgruppen 16–74 år. Hushållens internettillgång avser den andel av hushållen som har en sådan internetanslutning att vem som helst i hushållet kan använda internet i hemmet om han eller hon så vill, om så bara för att skicka ett e-brev. Internetanvändare definieras som alla privatpersoner i åldern 16–74 år som har använt internet under de tre senaste månaderna före undersökningen. Regelbundna internetanvändare är privatpersoner som i genomsnitt har använt internet minst en gång i veckan under de tre senaste månaderna före undersökningen. Referensperioden för den här undersökningen var första kvartalet 2011, och undersökningsperioden var det andra kvartalet i de flesta länderna. I 2011 års undersökning ingick en särskild modul om IKT-färdigheter.

Den vanligaste anslutningsformen till internet var dels bredband och dels uppkoppling via vanlig telefonlinje eller via ISDN. Bredband omfattar digital abonnentanslutning (DSL), en teknik med hög överföringshastighet.. Bredbandslinjer definieras som anslutningar som har en större kapacitet än ISDN, det vill säga minst 144 kbit/s.

En dator definieras som en persondator med ett av de vanligaste operativsystemen (Macintosh, Linux eller Microsoft), men handdatorer eller fickdatorer (PDA) ingår också.

Beställning av varor eller tjänster av privatpersoner avser de tolv månaderna före undersökningen och omfattar bekräftade bokningar av hotellrum, inköp av finansiella investeringar, deltagande i lotterier och vadslagning, internetauktioner samt informationstjänster från internet som medför direkt betalning. Varor och tjänster som erhålls via internet utan kostnad är undantagna. Beställningar i form av manuellt skrivna e-brev undantas också.

Företag

Undersökningen av IKT-användning bland företag omfattar företag med minst tio anställda. Täckningen av aktiviteter begränsas till företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom tillverkning, el-, gas- och ångförsörjning, vattenförsörjning, avloppsrening och avfallshantering, byggverksamhet, partihandel och detaljhandel, reparation av motorfordon och motorcyklar, transport och magasinering, hotell- och restaurangverksamhet, informations- och kommunikationsverksamhet, fastighetsverksamhet, verksamhet inom fria yrken, vetenskap och teknik, förvaltningsverksamhet och stödverksamhet samt reparation av datorer och kommunikationsutrustning (enligt definitionen i Nace Rev. 2, avdelningarna C–N, exklusive huvudgrupp 75 men inklusive grupp 95.1). Finans- och försäkringsverksamhet (avdelning K) omfattas av undersökningen, men undantas från den analys som presenteras här.

De uppgifter som samlas in genom företagsundersökningen kan analyseras efter företagens storlek (i antal anställda), där uppgifter presenteras för små (10–49 anställda), medelstora (50–249) och stora (minst 250 anställda) företag.

Uppgifterna om IKT-användning grupperas enligt det år undersökningen utfördes. De flesta uppgifterna avser situationen i januari referensåret/undersökningsåret. I 2011 års undersökning ingick en särskild modul om användningen av offentliga tjänster. Trots att e-förvaltningstjänster är vanliga i Europa finns det vissa stora skillnader i hur de används i olika EU-länder, bland annat på grund av obligatoriska (eller frivilliga) deklarationer. I vissa länder är det obligatoriskt att lämna in rapporter elektroniskt, medan företag i andra medlemsländer fortfarande får lämna sina deklarationer (för till exempel moms eller sociala avgifter) på papper. Också när det är obligatoriskt att lämna in dessa uppgifter elektroniskt kan det hända att vissa anger i statistiska undersökningar att de inte gör elektroniska inlämningar, eftersom dessa inlämningar görs av en tredje part (inom ramen för ett uppdrag som har lagts ut på en underleverantör).

Sammanhang

Bredbandstekniken anses vara viktig i mätningarna av tillgång till och användning av internet, eftersom den ger möjlighet att snabbt överföra stora datavolymer och hålla anslutningslinjerna öppna. Spridningen av bredband är en nyckelindikator för utformningen av IKT-politiken. God tillgång till bredband anses vara absolut nödvändig för utvecklingen av avancerade internettjänster, exempelvis e-handel, e-förvaltning eller e-lärande. Digitala abonnenttjänster (DSL) är fortfarande den vanligaste bredbandstekniken, även om alternativ som kabel- och satellituppkoppling, fiberoptik och trådlösa lokala nätverk blir allt vanligare.

Fram till 2010 utgjordes EU:s politiska ram för IKT av i2010-initiativet, Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning (KOM(2005) 229 slutlig). Initiativet siktade på att effektivisera EU-ekonomin genom en bredare användning av IKT. Efter halvtidsöversynen av i2020-initiativet lades en uppdaterad i2010-strategi fram i april 2008, med målsättningen att hantera de viktigaste utmaningarna för perioden 2008–2010.

I maj 2010 antog Europeiska kommissionen meddelandet En digital agenda för Europa (KOM(2010) 245 slutlig), en strategi för en pulserande digital ekonomi till 2020. Den digitala agendan för Europa är ett av de sju flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin för en smart, hållbar tillväxt för alla. I meddelandet föreslår kommissionen politiska initiativ och åtgärder för att maximera fördelarna med den digitala tidsåldern för hela samhället och ekonomin. Den digitala agendan inriktas på sju prioriterade åtgärdsområden: att inrätta en digital inre marknad, öka driftskompatibiliteten, öka förtroendet för internet och internetsäkerhet, tillhandahålla mycket snabbare internetuppkoppling, främja investeringar i forskning och utveckling, stärka den digitala kompetensen och den sociala integrationen samt använda IKT för att hantera de utmaningar som samhället står inför, såsom klimatförändringarna och den åldrande befolkningen.

Ytterligare information från Eurostat

Publikationer

Viktigaste tabellerna

Statistik om informationssamhället
Policyindikatorer (t_isoc_pi)
Telekommunikationstjänster (t_isoc_tc)
Datorer och internet i hushåll och företag (t_isoc_ci)
Enskilda personers e-färdigheter och IKT-kompetens i företag (t_isoc_sk)

Databasen

Statistik om informationssamhället
Policyindikatorer (isoc_pi)
Telekommunikationstjänster (isoc_tc)
Datorer och internet i hushåll och företag (isoc_ci)
E-handel efter enskilda personer och företag (isoc_ec)
Enskilda personers e-färdigheter och IKT-kompetens i företag (isoc_sk)
Regional statistik om informationssamhället (isoc_reg)

Särskild avdelning

Metodik / Metadata

Källuppgifter för tabeller och diagram (MS Excel)

Externa länkar

Se även

Retrieved from "https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Archive:Information_society_statistics/sv&oldid=216167"